kapitel8 någon bofast befolkning i de av tvisten berörda delarna av Jämtland under 1500- och 1600-talen. Något hinder förelåg inte ur den synpunkten för förvärv av fjällen genom ockupation eller hävd. Och även om det var omstritt bland historikerna hur långt söderut det förekom samer under århundradena efter Brömsebrofreden, så rådde enighet om att samer kring medeltidens slut uppehöll sig i norra Jämtland. Enligt domstolen fick det antas att de åtminstone vid 1500-talets slut vistades i större delen av det område som tvisten gällde. Emellertid tydde materialet i form av svenska och danska jordeböcker på att de var fåtaliga jämfört med de samer som höll till på liknande områden norrut.775 Vidare uttalade Högsta domstolen att: Det framstod enligt Högsta domstolen som mest sannolikt att det vid 1600-talets mitt alltjämt rådde halvnomadism på skattefjällen. Hur det än hade förhållit sig med den frågan var det mindre troligt att användningen av dessa stora fjällvidder redan under denna övergångstid hade varit så intensiv, att samer då förvärvat skattemannarätt eller liknande genom ockupation eller hävd. Vidare stod det enligt Högsta domstolen klart att samerna på skattefjällen inte ensamma utnyttjade områdena. Till en början var att märka att jämtarna enligt 1273 års landsskrå (en 404 775 NJA1981 s. 1, s. 193. 776 NJA1981 s. 1, s. 193. Som exempel kan nämnas att i den svenska jordeboken för 1646 endast sex skattande samer antecknats som ”lapparna på Hammerdalsfjällen”; lika många är antecknade för Ströms socken – tydligen såväl Hotags- som Frostviksfjällen – i 1660, 1663 och 1680 års jordeböcker, medan Pålssons räkning för böxelpengar av år 1649 omtalar åtta Hammerdalslappar (två dock till synes på nuvarande norskt område). Även om man, som Bergsland [Knut Bergsland, språkforskare] betonat, kan utgå från att den skattande samen representerade en grupp – åtminstone en familj med husfolk – är det tydligt att dessa vidsträckta fjälltrakter var mycket glest befolkade. Också publicerade vetenskapliga undersökningar rörande samernas förhållanden under denna tid ger intrycket, att endast ett relativt ringa antal samer mera varaktigt vistades så långt söderut som i Jämtlandsfjällen. Liknande synpunkter har Mörner [Magnus Mörner, historiker] framfört i sitt vittnesmål. Bergslands utredningar tyder vidare på att samerna i fråga tidvis uppehöll sig på områden långt från skattefjällen.776
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=