historisk markanvändning i jämtlands och dalarnas län vilket i hög grad påverkade deras göranden och låtanden i socknarna. Rumars slutsats är att samerna som grupp var utsatta. Dessutom stred deras näringsfång mot grundläggande principer i den dåtida rättsuppfattningen. Enligt den förutsatte ägande av rättigheter att man lade ner arbete på det hus man bebodde och den mark man använde.Man måste genom mer eller mindre ständig närvaro värja sin egendom. Detta var regler som passade illa för en nomadiserande näring som samernas.761 Sammanfattningsvis bedömer Rumar alltså att såväl avradslanden som skattefjällen i grunden var kronans marker, som bönder och samer nyttjade mot en låg årlig avgift till kronan. Gränserna för avradslanden och skattefjällen var enligt Rumar osäkra, och skyddet mot intrång var svagt. Jorden hade inte karaktären av skattejord. Den norske forskaren Håkon Hermanstrand disputerade år 2020 med en avhandling om innebörden av samiska bygslar (böxelavtal). I avhandlingen har Hermanstrand undersökt bygslar i byområdena Vaapste och Raane, som i grova drag motsvarar områdena Vefsn i Norge och gamla Vapstens lappby i Umeå lappmark i Sverige, respektive gamla Rana och delar av gamla Nesna fjerdingar i Norge, samt hela gamla Ranbyn i Umeå lappmark i Sverige. Det rör sig alltså om områden i Västerbotten respektive områden på motsvarande höjd på norsk sida. Avhandlingen ger dock även en historisk bakgrund till det norska bygselsystemet i allmänhet.762 Hermanstrand påpekar att vi inte vet hur gammalt systemet med samiska bygslar är, men att det finns skriftliga belägg från och med 1600talets första hälft. De tidigaste beläggen är dels från Jorm i Frostviken, dels från Helagsfjällen. Samtliga dessa bygselavtal hade ingåtts med kungens fogde, eller med dennes representant, vilket innebar att kungen eller kronan var jorddrott (ungefär jordägare).763 399 761 Rumar, 2014, s. 94 f. 762 Hermanstrand, Håkon, 2020, Eie eller leie, valg eller tvang? Samiske bygsler i Vaapste og Raane 1690–1800: Samisk handlingsrom i kongemaktenes grenseland, Norges arktiske universitet (i fortsättningen Hermanstrand, 2020), s. 17–19. 763 Hermanstrand, 2020, s. 156 f. Håkon Hermanstrand 8.5.3.6
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=