historisk markanvändning i jämtlands och dalarnas län hållanden när skattefjällens område hade reducerats avsevärt. Rumar fortsätter med att om man studerar samernas flyttningsmönster som de framträder i det historiska materialet, ser man att de i liten grad respekterade gränserna för varandras skattefjäll. Man får enligt Rumar intrycket av att skattefjällen mer var en fiskal enhet än en geografisk sådan.748 Rumar menar att förhållandena även var oklara när det gäller gränserna avradsranden emellan, särskilt i Härjedalen. Redovisningen i jordeböckerna är ofullständig där. I Jämtlands län redovisades avradslanden specificerat på byar och bönder. I västra Härjedalen redovisades de däremot i en klump i slutet av Hede och Vemdalens socknar. Omfattningen av områdena och vilka rättigheter som var knutna till dem är ytterst oklart. Avraden betalades endast av någon eller några få personer. I Härjedalen var avraden inte, som i Jämtland, fast knuten till vissa gårdar utan fastställdes i många fall genom anbudsförfarande eller auktion.749 Rumar noterar att Valfrid Larsson skapade rekonstruktioner av kartor i samband med Skattefjällsmålet, men påpekar att dessa kartor måste användas med försiktighet. De ger enligt Rumar intryck av större klarhet än den som borde ha funnits före avvittringen, delvis därför att Larsson ibland använde avvittringskartorna som underlag. Går man till 1700talets egna kartor och handlingar framstår förhållandena enligt Rumar som betydligt mer oklara. Det är påfallande hur lite intresse som lantmätarna visade för de eventuellt förekommande yttre gränserna. Rumars slutsats är att man i stället för att förlita sig på kartorna bör lyssna på vad samtidens myndighetspersoner sade. Dessa klagade ofta över de oklara gränserna.750 Uppfattningen att skattefjäll skulle vara detsamma som lappskatteland i Västerbottens och Norrbottens län måste enligt Rumar ifrågasättas. Nyare rättshistorisk och annan historisk forskning har gjort sannolikt att lappskattelanden i Västerbotten och Norrbotten fram till mitten av 1700talet baserade sig på en form av äganderätt. Detta har emellertid inte kunnat beläggas för Jämtlands och Härjedalens del. I stället skriver flera 395 748 Rumar, 2014, s. 175 f. 749 Rumar, 2014, s. 140. 750 Rumar, 2014, s. 174 f.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=