vad är samerätt? ningar. De ansvarar för beslutsfattande om hur renskötselrätten ska utövas i sina respektive områden. Samebyarnas medlemmar har renskötselrätt, och fattar gemensamt beslut om hur rätten får utövas i samebyarna. Samebyarna har varsitt område där de ansvarar för den renskötsel som bedrivs. De har ett eget associationsrättsligt regelverk och det finns ingen allmän rätt att bli medlem i en sameby, varken för den som är same eller för den som vill ägna sig åt renskötsel. Renskötselrätten är en begränsad resurs och det högsta renantalet för varje sameby är fixerat. Det innebär att för varje ny person som vill arbeta med renskötsel i en by behöver någon annan avstå från en del av sitt renantal (sin försörjning). Det här är förklaringen till att samebyarna inte kan vara öppna associationer och inte kan tvingas att ta emot nya medlemmar. samefondenär en fond som har till ändamål att främja rennäring, samisk kultur och samiska organisationer. Samebyar kan få bidrag ur fonden, liksom andra samiska sammanslutningar. Fonden tillförs medel framför allt genom att en del av avgifterna för statens upplåtelser ovanför odlingsgränsen och på renbetesfjällen går till fonden. Upplåtelseavgifterna är tänkta som ett schabloniserat skadestånd för de skador som samebymedlemmarna drabbas av på grund av upplåtelserna. skattefjällvar fjällområden i Jämtlands län som renskötande samer, mot betalning av skatt, använde för renskötsel. Numera kallas fjällområdena i Jämtlands län som är avsatta som åretruntmarker för renbetesfjäll. Gränserna för renbetesfjällen och de gamla skattefjällen är inte identiska. 39 17 Den första tolkningen utvecklas av Åhrén, Mattias, 2022, Rennäringslagens bestämmelser om medlemskap i sameby och de mänskliga rättigheterna, Sametinget dnr 1.3.8–2021–985, s. 5. Den andra tolkningen framförs av Bengtsson, Bertil, 2004, Samerätt, Norstedts juridik, s. 20, 39 f. och 48 (i fortsättningen Bengtsson, 2004). Den sistnämnda tolkningen – att begreppet renskötselrätt åsyftar en självständig företeelse som existerar oberoende av lagen – anslöt man sig till i Renmarkskommitténs delbetänkande, SOU2023:46 s. 442 f. Frågan kommer kanske snart att ställas på sin spets, se mer om det i kapitel 10. 18 Rättigheterna beskrivs i 15–25 §§ rennäringslagen. I renskötselarbetet finns också undantag från förbudet mot att köra terrängfordon på barmark enligt 1 § andra stycket fjärde punkten terrängkörningsförordningen (1978:594). Det är inte någon civilrättslig rättighet utan ett administrativt undantag från vad som annars gäller.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=