kapitel2 gen få anläggas. Markerna där ansågs inte lämpliga för odling och skulle vara uteslutande till för de renskötande samerna. Gränsen beslutades slutligt år 1867. Nybyggesanläggningarna kom emellertid ändå att fortsätta väster om gränsen. renbetesfjällenär statligt ägda marker i Jämtland och Härjedalen som fungerar som åretruntmarker för rennäringen. I princip handlar det om fjällområdena i de landskapen. Gränserna för renbetesfjällen är inte identiska med de skattefjäll som renskötande samer historiskt använde för renskötsel, jakt och fiske. Under avvittringen förlorade skattefjällsinnehavarna rätten att använda stora områden. Samerna vände sig till kungen och protesterade mot att deras marker hade tagits ifrån dem. I syfte att skydda de kvarvarande betesmarkerna utfärdades Skattefjällsbrevet år 1841, där gränser stakades ut för de skattefjäll som var kvar. Dessa skulle endast få användas av de renskötande samerna. Markerna räckte dock inte till för renskötseln. Under senare hälften av 1800-talet köpte staten därför in enskilda hemman som användes för att utvidga skattefjällen. Dessa utvidgningshemman och skattefjällen kallas tillsammans för renbetesfjäll. renskötselrättenär den rätt som renskötande samer har att använda mark och vatten till underhåll för sig och sina renar. Den som ska utöva rätten måste vara medlem i en sameby, vilket inte vem som helst kan bli. Själva begreppet renskötselrätt har i juridisk litteratur tolkats på två sätt – antingen har det setts som ett statligt påfund som har uppstått i och med renbeteslagarna och som på ett uttömmande sätt regleras i dem, eller så har det setts som en beteckning för alla de markanvändningsrättigheter som samebymedlemmar har grundat på historisk markanvändning, oavsett om dessa rättigheter är fullständigt reglerade i rennäringslagen eller inte.17 Renskötselrätten medför en rätt att använda mark och vatten för renbete, flytt av renar, jakt, fiske och att bygga stugor och anläggningar. Med renskötselrätten följer också en rätt att ta virke och bränsle för olika ändamål – kostnadsfritt på statlig mark och i allmänningsskog, men på annan mark mot ersättning.18 samebyar är en sortsassociationer (sammanslutningar) som har likheter med ekonomiska föreningar, men de är inga ekonomiska före38
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=