kapitel8 bönderna skulle få fiska i Lilla Gärdsjön och Klumpvattnet i utbyte mot att de åtog sig att betala årlig avrad för det till kronan. När detta anmäldes vid häradsrätten menade dock en bonde från Ångermanland att han under några år hade nyttjat fiskevattnen. Eftersom bönderna från Risselås och Gärde var boende inom tingslaget menade dock landsfiskalen att det var de som skulle få nyttja fisket, mot avradens erläggande.722 Prawitz slutsats är att det historiskt riktiga sättet att se på den samiska rätten på renbetesfjällen är att den inte ingick i någon kronans äganderätt och inte var härledd från kronan, utan att rätten motsvarade en skattebondes rätt, det vill säga en äganderätt. Dessa slutsatser avfärdades dock som tidigare nämnts i Skattefjällsdomen. Domstolen lade inte någon avgörande vikt vid att man i äldre tider ibland använde uttryck som ”äga” om skattefjällen. Överlantmätaren Valfrid Larssons bedömning var, till skillnad från Gunnar Prawitz, att såväl kronoavradsland som renbetestrakter betraktades som kronomark, och alltså inte som enskildas egendom, och att så hade det sett ut ända sedan freden vid Brömsebro år 1645 när norska böxelland också var kronans mark.723 Detta framgår enligt Larsson bland annat av villkoren för böxel. Som exempel på tidiga villkor för böxel av skattefjäll nämns böxelbrevet för Ansättfjället år 1654, för lappen Clemet Mårtensson: 388 722 Prawitz och Cramér, 1967 a, s. 30 och 32, bilagorna 4, 8, 9 och 81. 723 Larsson, 1975, avskriftssamlingen i Skattefjällsmålet, band 10 b, s. 31. 724 Larsson, 1968–1969, avskriftssamlingen i Skattefjällsmålet, band 4 b, s. 25. Valfrid Larsson 8.5.3.4 Och emedan, såsom forkref:ne lapp hafwer uti Böxel till kronan för Be:de fjäll En Riksdal:r erlagt; Hwarföre och uppå Högstbem:te Hans Kongl. Maj:ts wegner Befaller härmed de andre honom nästomliggande lappar der honom icke emot denne sin wälfångne Böxel i en heller annor måtto någor förfång heller intrång till foga heller giöra låta wid straff, som Sweriges lag förmäler; Icke heller må forbe:te Clemet Mårtensson sig fördrista samma fjäll till någon annan bortsättja heller förböxla, utan han må wara tå förtänkt denna sin utlagde Böxel hafwa förlist, och afradslandet enom androm åter beböxladt blifwa.724
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=