historisk markanvändning i jämtlands och dalarnas län Av villkoren framgår alltså att andra samer inte fick göra Clemet Mårtensson förfång på Ansättsfjället, men också att Clemet Mårtensson inte själv fick böxla bort fjällmarken. Det finns även tidigare exempel på upplåtelse till lappar av fjällområden av kungens allmänning, skriver Larsson. Som ett sådant exempel bör enligt Larsson ses ett brev från tiden för Jämtland-Härjedalens officiella återlämnande till Danmark, år 1571, från landsherren Ludvig Munk i Trondheim till lappen Mårten Olsson. Genom brevet fick Olsson befallning (befäl) ”offuer saa mange finner, som under hans selskaff er”. Lapparna skulle få vistas ”her udi Norigis Greenser, så vitt som hör till Trundheims Leen, udi bare fielde”, där de fick skjuta och ringa (inringa) björn, älg och ren till sitt uppehälle. De skulle vara hulda och trogna mot Danmarks och Norges konung samt årligen vid S:t Staffans tid (annandag jul) ge kungen den skatt som de förut hade gett till Sverige och Jämtland.725 Larsson skriver också att likheter rådde i väsentliga avseenden mellan kronoavradsland och lappars renbetestrakter. Kronoavradslanden användes för jakt, fiske, bete, slåtter och skogsfång. Renbetestrakterna användes för jakt, fiske, bete och skogsfång. Innehav av kronoavradsland följde hemman och behövde inte bekräftas vid ägarbyte på hemmanet. Nyttjande av renbetestrakter kunde också övergå till nya innehavare utan beslut av någon myndighet. Liksom det finns exempel på att lappar har överlåtit renbetestrakter, finns exempel på att bönder har överlåtit kronoavradsland.726 Larsson beskriver att avrad betalades för nyttjandet av avradslanden på kronans marker och att skatt betalades för de enskilda skogarna. Att avrad inte betalades av alla bönder, och att det i samma by kunde finnas hemman som inte betalade avrad, bör enligt Larsson visa att avrad inte betalades för skatteägor. Såväl marken i byarnas områden som skatteskogen sågs som byarnas marker.727 Avradslanden nyttjades – inte ägdes – vanligtvis kollektivt av bönder, understryker Larsson.728 389 725 Larsson, 1978, avskriftssamlingen i Skattefjällsmålet, band 14 b, s. 82 och Nordlander, 1902, s. 334. 726 Larsson, 1975, avskriftssamlingen i Skattefjällsmålet, band 10 b, s. 29. 727 Larsson, 1978, avskriftssamlingen i Skattefjällsmålet, band 15 b, s. 127. 728 Larsson, 1978, avskriftssamlingen i Skattefjällsmålet, band 14 b, s. 6.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=