historisk markanvändning i jämtlands och dalarnas län empel nämner han ett mål från Hammerdal år 1725 när skattelappen Hindrich Andersson besvärade sig över att Föllinge byamän fiskade i Bringsjön i fjället, och rätten förbjöd byamännen att göra detta om de inte kunde visa att fisket låg inom Föllinge skatte- eller avradsskog. Ett annat exempel som han tar upp från Hammerdal är när skattelappen Anders Andersson i Orrnäsfjäll år 1726 åtalade flylappen Lars Larsson för jakt och fiske på hans skattefjäll. Lars Larssons son var den skyldige. Fler exempel återges av Prawitz.721 Enligt Prawitz synes rättsuppfattningen ha varit att den jakt- och fiskerätt som man betalade avrad för också var en ensamrätt, såväl på avradslanden som i skattefjällen. Av de mål som Prawitz undersökt framgår att det förekom att avradslandsinnehavare och skattefjällsinnehavare tvistade om vem som hade jakträtt i ett visst område. De var i sådana situationer i och för sig eniga om att den som hade avradslandet eller skattefjället också hade jakt- och fiskerätten, men tvisterna gällde var gränserna gick. Det förekom att häradsrätten förklarade att ett fiske skulle vara enbart för skattefjällsinnehavarens bruk eftersom det låg inom skattefjällets gränser. Det förekom också enskilda åtal avseende olovligt fiske och olovlig jakt på skattefjäll. Prawitz noterar att det hände att skattefjällsinnehavare upplät jakt eller fiske på sina fjäll. År 1739 anmäldes att Per Jonsson hade tillhandlat sig fiskevattnet Storvattnet av Olof Nilsson på Orrnäsfjället, och att Jöran Mattsson i Äspnäs hade tillhandlat sig fisket Gåxåsvattnet av Tomas Nilsson på Klumpvattenfjället. De båda köparna anhöll om rättens stadfästelse och erbjöd att betala årlig taxa till kronan för fiskevattnet. År 1748 köpte två dragoner fjällvattnet Svävet av en same. År 1756 sålde sameänkan Märeta Larsdotter halva fisket i det tidigare nämnda Gåxåsvattnet till en nämndeman. Märeta Larsdotter hade utarrenderat Storvattnet, Svedvattnen och Fiskedalen till bönder. År 1759 träffade bönderna Jöns Andersson i Risselås och Nils Eriksson i Gärde tillsammans med skattelapparna på Millerstskogsfjället, Per och Jon Nilsson, ett avtal om att 387 721 Prawitz, Gunnar och Cramér, Tomas, 1967, Samernas skattefjäll II, RenbetesfjällenI, Svenska Samernas Riksförbund, Stockholm (i fortsättningen Prawitz och Cramér, 1967 b), s. 19. Jämför ytterligare exempel i Prawitz och Cramer, 1967 a, s. 8 f.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=