kapitel8 heter” (motsvarande nyttigheter) i allmänningen. Denna praxis medförde att fogdarna bygslade bort fjällområden till lappar till renbete, jakt och fiske. Det finns god grund för att anta att förhållandet, i alla fall i Jämtland, går mycket långt tillbaka i tiden. I Jämtland måste lapparnas brukningsrätt enligt Prawitz mycket tidigt ha vilat på en bygsel (böxel) eller en motsvarande ”utvisning” (inrymning) från fogdens sida. Eftersom begreppet bygsel inte har förekommit i svensk rätt, följer att det måste handla om tiden före år 1645; avradslanden och avradspenningarna går tillbaka sedan medeltiden.711 384 711 Prawitz, Gunnar och Cramér, Tomas, 1968, Samernas skattefjäll II, RenbetesfjällenVI, Svenska Samernas Riksförbund, Stockholm (i fortsättningen Prawitz och Cramér, 1968 a), s. 18 f. Se även Ræstad, Arnold, 1928, Lappeskatten og lappenes rettigheter i Norge før 1751,Tromsø Museums skrifter Vol. II (i fortsättningen Ræstad, 1928), s. 236. Under de två första årtiondena av det svenska herraväldet i Jämtland och Härjedalen utfärdade kronobetjäningen ett par böxelbrev å lappfjäll på samma sätt som man förfor i fråga om avradsland. Vid 1666 års rannsakning förbigingos emellertid fjällen, oaktat förrättningsmännen voro instruerade av landshövdingen att efterspana ”alla kronans skogar, fiskerier och andra dess lika rättigheter”… Orsaken till att fjällen lämnades utanför förrättningen, synes knappast ha kunnat vara någon annan än att förrättningsmännen ansågo, att kronan icke ägde fjällen. […] För att fjällen betraktades som enskild egendom, talar också det genomgående bruket under den följande tiden av uttrycken ”skattefjäll” och ”skattelapp”. Vid mitten av 1700-talet användes till och med orden ”äga” och ”äganderätt” av häradsrätterna. På 1690-talet synes åsikten, att fjällen voro kronans, ha vunnit visst insteg. I två fall ha häradsrätter antytt, att länsstyrelsen skulle vara rätt forum för skattefjällen. […] Å andra sidan blev fjällen förbigångna också vid de kompletterande rannsakningar om avradsland och andra lägenheter, som verkställdes åren 1695 och 1696. […] Under perioden 1700–1760 handlägger häradsrätterna frågor om skattefjäll utan att underställa dem länsstyrelsen. Man respekterar arvsrätt i fråga om fjällen; man ställer sig i princip icke avvisande ens till bördsrättstalan. Samernas ensamrätt att bruka fjällen icke blott till renbete utan också till jakt och fiske samt, såvitt man kan se, i alla avseenden, som då hade ekonomiskt värde, var obestridd. Prawitz sammanfattar utvecklingen i skattefjällen så här:
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=