historisk markanvändning i jämtlands och dalarnas län Författaren och historikern Janrik Bromé skriver om gränser mellan skattefjäll och avradsland. Han redogör för att det förekom tvister mellan lappar och bofasta om renars skadegörelse på höstackar och liknande. Åtskilliga händelser, som belyser avogheten mellan de renskötande nomaderna och bygdernas folk, har lämnat spår efter sig i häradsrätternas domböcker.709 De betesmarker som lapparna tog i besittning för sina renhjordar var inte sammanhängande, utan här och var genomskurna av de avradsland som brukades av bönderna. Hur alla dessa avradsland var uppskiftade och belägna, eller hur stor del av fjällen och angränsande skogstrakter de upptog, har inte utretts. Enligt Bromé finns anledning att förmoda att deras sträckningar och gränser i många fall var ganska flytande och ovissa, även för deras brukare. Bromé förklarar att de osäkra gränserna blev ett synnerligen svårlöst problem. Om en lapp önskade flytta utanför sina gamla betesmarker, var han tvingad att försöka utreda hur avradslanden låg och i görligaste mån hålla sig utanför dem, om han ville slippa den värsta ovänskapen med bönderna. Följaktligen kunde inte renskötarna vare sig sommar eller vinter dra sig så värst långt utanför fjällen utan att möta allvarliga hinder för sin utkomst.710 Jur. dr. Gunnar Prawitz uppfattning är, till skillnad från Åke Holmbäcks, att skattefjällsinnehavarna hade ett starkt rättsskydd för sina marker som var fullt jämförbart med skattebondens. Prawitz skriver om upplåtelser av mark, med hänvisning till den norske historikern Arnold Ræstad. Ända från 1600-talets första hälft, om inte tidigare, var det en inte sällsynt företeelse i stora delar av Norge att fogdarna utfärdade ”hjemmelsbrever” (intyg) till bönderna på ”herlig383 709 Bromé, 1954, s. 168. 710 Bromé, 1954, s. 169. Janrik Bromé 8.5.3.2 Gunnar Prawitz 8.5.3.3
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=