kapitel8 upprepade gånger talas om att lapparna böxlar (lejer) fjäll av kronan. Den omständigheten att man kan se i jordeböckerna att skattefjällen gick i arv från far till son ändrar inte på det. Kronohemman gick också i arv inom kronobondens släkt, och det ändrar inte hemmanens karaktär av kronojord. Förhållandet i fråga upphävs inte heller av att skattefjällen tas in i jordeböckerna; i dessa står även räntor av rena kronojordar och räntorna från avradslanden, vilka ju utan tvivel tillhörde kronans jord.706 Holmbäck förklarar också att den skatt som lapparna enligt jordeböckerna betalade uppenbarligen var en jordskatt. Detta visas bland annat av att skatten sattes i paritet med jordskatterna i jordeboken och att ”skatt” i jordeboken – det vill säga det land, från vilket skatt utgick – i sin helhet eller till viss del i jordeboken förklarades ”öde”. Främst framgick det kanske av att det i 1718 års jämtländska jordebok i stället för namnen på de lappar som lades till skatt, hade införts namnen på de fjäll, för vilka skatten betalades.707 Holmbäck beskriver även att det är tydligt att skattefjällen i Jämtland och Härjedalen betecknar verkliga områden som brukades av de särskilda lapparna och inte mera vaga trakter eller endast speciella visten. Att så är fallet framgår redan av den struktur som jordfördelningen i allmänhet hade i Jämtland och Härjedalen. Lapparnas områden var inte sammanhängande som i norr; de var åtskilda i flera mindre områden genom stora skogar, som bönder hade besittningsrätt till och noga skyddade mot intrång. I Jämtland och Härjedalen var indelningen i skattefjäll i varje fall av yngre datum än skattelandsindelningen i Lappland. Delvis hade den gett sig själv, eftersom bönder och lappar i dessa landskap möttes och om varandra intog marker, till vilka inte någon tidigare ockupant förmådde göra en rätt gällande.708 Holmbäcks slutsats är alltså att såväl avradslanden som skattefjällen i grunden utgjorde kronans mark, och att omständigheten att landen gick i arv inte ändrar det förhållandet, eftersom även nyttjanderätt till kronomark kunde ärvas. 382 706 Holmbäck, 1922, s. 44 f. 707 Holmbäck, 1922, s. 14. 708 Holmbäck, 1922, s. 25 f.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=