historisk markanvändning i jämtlands och dalarnas län Valfrid Larsson, språkforskaren Herman Geijer och Janrik Bromé menar att jakt och fiske var en viktig del av avradslandens betydelse. De skriver att fisket ofta – vida oftare än fäbodbruk – beskrevs som anledningen till att ett avradsland böxlades och innehades.653 Samtliga hänvisar dock till samma ursprungliga referens, historikern Edvard Bull, som skriver att: Bull uttalar sig alltså enbart om förhållandena i slutet av medeltiden. Gudrun Norstedts intryck av de undersökta källorna, främst 1666 års avradslängd, är att omnämnanden av jakt och fiske som syfte med avradsland inte ser ut att ha gällt fjällområdet. Norstedt konstaterar samtidigt att för att veta om avradslanden innebar en konkurrens om jakt och fiske på fjällmarkerna vore det av värde att specifikt undersöka villkoren för de avradsland som ligger närmast skattefjällen.655 John Frödin har gjort en ingående studie av jämtländskt fäbodbruk med särskilt fokus på norra Jämtland. Hans undersökningar visar att de jämtländska avradslanden i stor utsträckning användes som fäbodområden. Fäbodbruket var viktigt för den jordbrukande befolkningen i Jämtland. 365 652 Larsson, 1978, avskriftssamlingen i Skattefjällsmålet band 14 b, s. 114 f. 653 Geijer, Herman, 1937–1940, Konungens allmänning och socknarna i västra Jämtland år 1351, Heimbygdas tidskrift, Fornvårdaren VII, Heimbygdas förlag, Östersund, s. 21 f., jämför Bromé, 1954, s. 353 f. och Larsson, avskriftssamlingen i Skattefjällsmålet, band 14 b, s. 6. 654 Bull, 1927, s. 114. 655 SOU2023:46 s. 467. Fäbodarna i Jämtland har till den allra största delens vidkommande legat i avradslanden; och när man ser att frågor om rättigheter till avradsland spelar en så betydande roll som de verkligen gör, i dokumenten från slutet av medeltiden, frestas man att utgå från att fäbodnäringen här är av viss betydelse. Men den nämns inte uttryckligen; det är jakt- och fiskerättigheterna som tydligt träder fram i dokumenten om avradsland; av och till nämns en slåtteräng eller liknande, egentligt kreatursbete aldrig. Och när allt kommer omkring är det kanske därför rimligast att anta att fäboddrift inte har spelat någon större roll i Jämtland förrän på 1500-talet – efter att det nyröjningsarbete som inleds i slutet av 1400-talet hunnit verka ett tag.654 Fäbodbruk 8.4.3
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=