historisk markanvändning i jämtlands och dalarnas län År 1646 skrev landshövding Strijk ett formulär för att bekräfta allmogens nyttjanderätt till avradslanden. I formuläret stadgades att den årliga avgiften skulle betalas i rättan tid till kronan och att jorden och skogen skulle väl hävdas och brukas. Det var vid bötesstraff förbjudet för brukaren att till någon annan helt eller delvis upplåta det brukade området, eftersom det var kronans egendom. Av denna anledning bestämdes också, att inga skinn av lo, mård, räv, utter, bäver, älg och ren fick föras ur riket, förrän kronan hade erbjudits att lösa in dem efter i orten gängse pris.646 På landstinget i Brunflo år 1649 uppmanades landskapets allmoge på nytt att uppge, ”om de icke under Danske Regementet wore wane at böxla sina Afradsland, skogar och fiskiewatn, dertil de icke neka kunde”. Därefter uppgjordes från svenskt håll en provisorisk avradsordning samma år, följd av en slutgiltig sådan år 1666.647 Den nya ordningen innebar att systemet med böxlande, som enligt vad som kunnat utrönas fortsatt under minst ett årtionde efter år 1645, skulle upphöra. Någon engångsavgift, böxel, för en ny nyttjanderättshavare skulle alltså därefter inte betalas. Kronans marker och fisken skulle rannsakas, taxeras och avradsläggas för nyttjanderättsupplåtelser. En viss årlig avgift, avrad, skulle bestämmas.648 Från mitten av 1700-talet finns förteckningar över ungefär vilka avradsland som fanns i Jämtland och Härjedalen, hur många som hörde till varje by, och hur många bönder som deltog i att betala avraden för dem. Det var vanligt att flera personer betalade avrad för varje land. Utöver avradslanden fanns andra land närmare byn, som ingick i räntan för de enskilda hemmanen.649 363 646 Bromé, 1954, s. 354 f. med hänvisning till Sparre till K. M:t 15/7 68. Gäveb. Länsst. arkiv och Härnösands länst. Registr. 11/7 46, HLA. 647 Gothe, 1948, s. 169 f. 648 Larsson, 1978, avskriftssamlingen i Skattefjällsmålet band 15 b, s. 14 med hänvisning till Sparre i brev den 3 september 1667. 649 Tideman, Henning, 1750, Jämtelands afradsland, tryckt hos Lars Salvius, Stockholm (i fortsättningen Tideman, 1750), s. 27–39. Jämför Bromé, 1954, s. 356 f. De byar som hade avradsland vid den tiden var Ragunda, Fors, Hällesjö, Håsjö, Bräcke, Bodsjö, Stugun, Revsund, Sundsjö, Brunflo, Lockne, Marieby, Näs, Sunne, Frösön, Hallen, Marby, Berg, Klövsjö, Oviken, Myssjö och Hackås.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=