kapitel8 i landskapet, i vissa fall även uppe i fjällbygderna och i ödemarkerna. På många av dessa områden hade brukarna inrättat fäbodar, såsom vissa Rödö-och Näskottsbor långtuppe iOfferdalsfjällenochSunnebor iOviksfjällen, ibland ända till sex eller sju mil avlägsna från innehavarnas hemvist. I allmänhet användes de uppröjda vallarna omkring fäbodarna till slåtter, vilket dock inte gärna kunde ske i de många mil avlägsna fäbodarna uppe i fjällen. Janrik Bromé skriver att till avradslanden räknades även åtskilliga fjällmarker, som lapparna disponerade som beten för sina renar samt för jakt och fiske.641 Han räknar alltså skattefjällen som avradsland, vilket även flera andra forskare gör. Frågan om skattefjällen var en sorts avradsland kommer att diskuteras i avsnitt 8.5. Redan den äldsta kända jordeboken för Jämtland, från 1540-talet, innehåller avradsposter för Ströms socken. Även den serie räkenskaper som föreligger från den sista danska tiden (1600–1645) innehåller liknande uppgifter. I de handlingarna finns inte uppgifter om odling på avradslanden, utan endast om fiske, jakt och djurfångst.642 Enligt jordeboken från mitten av 1500-talet betalades avradsskatt för sammanlagt omkring 230 hemman. Med undantag för Lockne (Brunflo), Hackås, Ovikens, Alsens och Sunne tingslag, där endast ett fåtal bönder eller sammanlagt ett 40-tal nyttjade sådana avradsland, var de annars ganska jämnt fördelade på de övriga tingslagen.643 Vid tiden för områdenas övergång till Sverige rådde emellertid oreda och osäkerhet beträffande avradslanden. Det hade nämligen visat sig, att de svenska jordeböcker som hade upprättats efter övergången var missvisande, eftersom en del av de avradsland som allmogen brukade hade hemlighållits vid skattläggningen. Någon avgift betalades alltså inte. Den osäkerhet som rådde gällde dels vilka av kronans marker och fiskevatten som nyttjades, dels huruvida de personer som nyttjade markerna och fiskevattnen hade betalat avgifterna för det.645 362 641 Bromé, 1954, s. 353 f. 642 Gothe, 1948, s. 169. 643 Bromé, 1954, s. 212. 644 Bromé, 1954, s. 354 f. 645 Jämför Larsson, 1978, avskriftssamlingen i Skattefjällsmålet band 15 b, s. 14 med hänvisning till guvernör Carl Larsson Sparre i brev den 3 september 1667.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=