kapitel8 Att befolkningsförhållandena gick lättare att undersöka vid 1700-talets mitt beror på att samerna i Jämtland-Härjedalen då blev föremål för ett starkare intresse från centralt kyrkligt håll, förklarar Thomasson. Vid den tidpunkten var det prästerna i fjällförsamlingarna som ansvarade för kyrkliga förrättningar, men det fanns ingen samlad verksamhet för samerna av det slag som kyrkan önskade. För att få en bra verksamhet till stånd ansågs det därför viktigt med en särskild lappförsamling och att samerna fick en egen pastor. Föllinge annexförsamling i Lits pastorat bröts vid mitten av 1700-talet ut till ett eget pastorat eftersom det låg närmare ”de i Hammerdals, Lits och Offerdals pastorater flyttjande Lappar” och därför var en tänkbar lappförsamling.593 Pastorn i Föllinge fick en dubbel uppgift som pastor; dels i den lokala församlingen, dels för alla samer i Jämtland-Härjedalen. Ett statligt ämbetsverk – Kongl. Directionen öfver Ecclesiastique Werket i Lappmarken – hade bildats kort förut för ”Lapparnas själavård och undervisning” och för att upprätta skolor för samernas barn som ett led i deras kristnande. En sådan skola startades i Föllinge år 1748.594 Thomasson har beskrivit lappförsamlingarnas utveckling i Jämtland och Härjedalen. Han skriver att även om lappförsamlingen medförde en förbättring av religionsvården bland samerna, visade det sig snart vara en nästan omöjlig uppgift för prästen i Föllinge att ensam på deltid täcka de behov som uppstod efter hand. Prästerskapet i Undersåker tog sig an samerna i Åre- och Undersåkersfjällen medan dessa fortfarande tillhörde Föllinge lappförsamling. Vid riksdagen år 1760–1762 beslutades att religionsvården av samerna i södra Jämtland och i Härjedalen skulle uppdras åt den blivande brukspredikanten vid Ljungdals och Ljusnedals kopparverk i Ljusnedal. Härnösands domkapitel anhöll år 1763 om att prästerskapet i Hede skulle få det ansvaret så länge ingen präst ännu fanns i Ljusnedal. Där fanns brukspredikanter endast under åren 1770–1806, 346 593 Thomasson, Lars, 2016, Lappförsamlingarna i Jämtland-Härjedalen 1746–1941, publicerad i De historiska relationerna mellan Svenska kyrkan och samerna: En vetenskaplig antologi, Lindmark, Daniel m.fl., Artos och Norma bokförlag, Skellefteå (i fortsättningen Thomasson, 2016), s. 855 f. 594 Thomasson, 2016, s. 856.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=