historisk markanvändning i jämtlands och dalarnas län och Hede återfick sedan det tidigare ansvaret för Härjedalssamerna. Slutresultatet blev fyra lappförsamlingar: Frostviken, Hotagen, Undersåker (för samerna i Kall-, Undersåkers- och Årefjällen) och Tännäs. Frostviken bröts ut ur Föllinge lappförsamling år 1862, som i sin tur bytte namn till Hotagens lappförsamling.Undersåkers lappförsamlinggrundadesår 1758, och Tännäs ersatte år 1923 den tidigare Hede lappförsamling.595 Det finns uppgifter om de olika lappförsamlingarnas verksamhet genom kyrkböcker och årsberättelser sompastor lapponum(samernas präst) sände till konsistoriet i Härnösand för vidare befordran till Lappmarksdirektionen. Berättelserna redovisar samernas flit, eller bristande flit, att infinna sig till gudstjänster och husförhör. Från 1700-talets senare hälft och början av 1800-talet finns sådana uppgifter om samerna som levde i Föllinge, vid riksgränsen i Åre och Kall, i Offerdal, Oviken, Hede och Tännäs.596 I Västerbotten och Norrbotten skapades som jämförelse inga särskilda lappförsamlingar, utan där ingick samerna i de vanliga församlingarna.597 I 1718 års jordebok upptas för Kall samma fjäll som i tidigare jordeböcker (trots att de egentligen inte låg i Kall): Seris och Flatrum fjäll, Tranrjs och Hittings fjäll samt Tafwerdals och Bumerfjället. Stenenfiäll i Offerdals socken har delats upp i Ansichtefjället, Grubbdalzfjället, Steenfjället, Ållderfjäll, Säsiöfjället och Kåhlåsfjäll. Hammerdalsfjällen i Strömdelades upp i Härkiälsfjäll, Muhrfjället, Wjnklömpfjäll, Gåxsiöfjäll, Ornäs, Klömptwattn och Millerstskoug.598 Samtidigt synes lapparna ha ”trängt framåt mot bygden”, skriver Åke Holmbäck. På ett ting i Oviken den 21 mars 1717 uppläts nämligen ”Tåssåbs fiäll” till en lappman ”till dén nyttning med bete och skjutande, som 347 595 Thomasson, 2016, s. 856 f. 596 Thomasson, 2016, s. 858–862. 597 Axelsson, Per, 2016, Kyrkan, folkbokföringen och samerna, publicerad i De historiska relationerna mellan Svenska kyrkan och samerna: En vetenskaplig antologi, Lindmark, Daniel m.fl., Artos och Norma bokförlag, Skellefteå (i fortsättningen Axelsson, 2016), s. 921. 598 Holmbäck, 1922, s. 23. Jämtlands landskap 8.3.4.1
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=