historisk markanvändning i jämtlands och dalarnas län te uppgift som är känd om förekomsten av lappar i dessa trakter av Härjedalen.588 I sin kommentar till det ovannämnda protokollet från räfstetingen år 1695 konstaterar K. B. Wiklund följande beträffande den lapska närvaron i Härjedalen: Åke Holmbäck skriver att år 1717 måste en ny skattläggning ha ägt rum, eftersom 1718 års jordebok upptar högre skattebelopp än tidigare. Där är också lapparnas namn försvunna, och jordeboken upptar i stället de fjäll som lapparna besatt.590 År 1742 inleddes omfattande utredningar på norsk sida inför den slutliga regleringen av gränsen mot Sverige. Under ledning av den danske majoren Peter Schnitler förhördes lokalbefolkningen i gränsområdet från Röros och norrut, såväl lappar som andra. De tillfrågades om vilka gränsmärken de kände till och om förhållandena i största allmänhet. Undersökningar gjordes även på svensk sida, men inte lika grundligt.Det dansknorska materialet innehåller en hel del uppgifter som berör samer verksamma på den svenska sidan.591 En noggrann undersökning av befolkningsförhållandena i Jämtland och Härjedalen under 1700-talet har gjorts av historikern Lars Thomasson. I undersökningen kom han fram till att antalet samer i Jämtland och Härjedalen år 1758 uppgick till 412.592 345 588 Larsson, 1978, avskriftssamlingen i Skattefjällsmålet, band 14 b, s. 98 a f. 589 Wiklund, 1928, s. 406. 590 Holmbäck, 1922, s. 23. 591 Schnitler, 1742–1745. 592 Thomasson, 1956, Om Lapparna i Jämtland och Härjedalen, återgett av Rumar, 2014, s. 171. I Härjedalen slutligen ha de ännu icke överskridit Ljusnan. Här i trakterna söder om nuv. järnvägen ha de emellertid funnits länge nog, vilket visar sig av 1695 års uppgifter, att de i 1649 års jordebok under ”Kaal Sochn Sulfiäl” upptagna båda lapparna, som bägge varit välstående män, enär de skattat för resp. 1 och 1½ mantal, i själva verket setat i ”Tranris” och i västligaste Härjedalen.589 1700-talet 8.3.4
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=