historisk markanvändning i jämtlands och dalarnas län ten leddes av arkeologen Inger Zachrisson, docent vid Statens Historiska Museum i Stockholm.534 En nyckellokal för projekten var Vivallen, belägen i den fjällnära barrskogen nordväst om Funäsdalen. Vid odlingsarbeten år 1909 hittades mänskliga skelettdelar och metallföremål, vilket ledde till att arkeologen Gustaf Hallström genomförde en noggrann undersökning av platsen år 1913. Han hittade ett 20-tal gravar som han bedömde som tillhörande svenskar, även om han noterade att vissa föremål föreföll vara samiska. De daterbara föremålen var från 1000- och 1100-talen, troligen med tyngdpunkt på 1100-talet.535 Under 1980-talet gjordes fördjupade undersökningar och analyser. Vid dessa lades stor vikt vid att de döda vanligen hade lindats in i björknäver, vilket betraktas som ett samiskt gravskick. Föremålen i gravarna hade också stora likheter med dem som hade hittats på samiska offerplatser i lappmarkerna. På 1980-talet undersöktes också ett större område för att hitta eventuella boplatser. Ungefär 70 meter från gravfältet hittades då ett boplatsområde med två härdar av samisk typ, varav åtminstone den ena omgavs av lämningar efter en torvkåta. Två prover från härdarna har daterats till 689–1159 e.Kr. respektive 1219–1397 e.Kr. Den bedömning som gjordes i Zachrissons projekt var att det har funnits en väletablerad samisk befolkning i Härjedalen redan under vikingatiden.536 Bedömningen har fått stöd av andra tongivande arkeologer som Evert Baudou och Stig Welinder.537 Från och med slutet av 1990-talet har en serie projekt för inventering av samiska forn- och kulturlämningar genomförts i Jämtland, Härjedalen och Dalarna med samebyar eller samiska institutioner som aktiva deltagare.538 Först ut var EU-projektet Från forntid till nutid i Ruvhten Sijte (före detta Tännäs sameby), åren 1997–2000. Samebyn Ruvhten Sijte var 329 534 Zachrisson, 1997, s. 7 f. 535 Zachrisson, 1997, s. 53–56, 71 och 76. 536 Zachrisson, 1997, s. 76–80 och 117–124. 537 Baudou, Evert, 1992, Norrlands forntid:ett historiskt perspektiv, Förlags ABWiken, Höganäs, s. 153 och Welinder, Stig, 2008, Jämtarna och samerna kom först, Jamtli Förlag, Östersund (i fortsättningen Welinder, 2008), s. 127–129. 538 Se översikt i Ljungdahl, Ewa, 2014, Hur samebyarna i Jämtland och Härjedalen fick en ny historia, publicerad i Sydsamer – landskap och historia, Norberg, Erik m.fl., Gaaltije, Östersund, s.8–25.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=