kapitel8 projektägare och arbetade tillsammans med länsstyrelsens arkeologer Kjell-Åke Aronsson och Ewa Ljungdahl. Detta projekt var huvudsakligen inriktat på lämningar efter relativt sentida renskötselmiljöer. Dateringar gjordes av kol från ett 15-tal kåtahärdar, de flesta från 1500- och 1800talen. Men det fanns också äldre dateringar. Två kolprover från en härd vid Prastengåetie öster om Farrtjärnarna, nära sjön Stor-Glän, daterades till 1150–1300 e.Kr. respektive 850–1050 e.Kr. I Gröndalen, något längre norrut, finns lämningar efter kåtatomter, renvallar (platser för mjölkning av renar), gravar, förvaringsanläggningar med mera. En kokgrop i Gröndalen har daterats till ungefär 400–500 e.Kr.539 I samband med detta projekt gjordes också en arkeologisk undersökning av Lappvollen vid Grövelsjön i norra Dalarna. Här påträffades en härd från en kåta samt en del föremål, bland annat ett mynt som visar att vistet var i bruk på 1700-talet.540 I slutet av 1990-talet inledde Njaarke sameby ett ideellt inventeringsarbete av forn- och kulturlämningar i samarbete med Aronsson och Ljungdahl. Detta ledde fram till ett nytt EU-projekt, Njaarke sameby förr ochnu, som genomfördes under åren 2003–2005. Nu kompletterades de rent arkeologiska inventeringarna med analyser av pollen i torv, som avslöjar vegetationsförändringar långt tillbaka i tiden. Vid Kruanavaajje, beläget i Sösjöfjällen väster om Stor-Burvattnet, hittades härdar som daterades från 1200-talet till 1800-talet. Vid Sösjön, öster om sjön Torrön, upptäcktes en boplats med järnföremål. Pollenanalyser från Sösjöfjällen visar att landskapet på flera ställen tidigt präglades av öppna renvallar. Renskötseln där verkar ha varit etablerad redan på 1000- eller 1100talet.541 330 539 Ljungdahl, Ewa och Aronsson, Kjell, 2008, Samernas tidiga historia i Jämtland och Härjedalen, sakkunnigutlåtande i mål T 879-05, Hovrätten för Nedre Norrland. I fortsättningen Ljungdahl och Aronsson, 2008. Se även Ljungdahl, Ewa,2013, Ruvhten Sijte, Gaaltije, Östersund (i fortsättningen Ljungdahl, 2013). 540 Ljungdahl och Aronsson, 2008, samt Zachrisson, Inger, 2004, Idre sameby – sydligast i Sverige, publicerad i Idre sameby: med historiska spår i framtiden, Gaaltije, Östersund (i fortsättningen Zachrisson, 2004), s. 19–20. 541 Ljungdahl och Aronsson, 2008, och Aronsson, Kjell-Åke, 2005, Arkeologiska och paleoekologiska undersökningar av renskötarboplatser, Árran skriftserie nr 1, s. 109–123.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=