kapitel8 Framryckningsteorin, och sättet att använda frånvaron av skriftligt källmaterial till stöd för antaganden, har även senare kommit att allt starkare kritiseras av forskningen både i Sverige och Norge. Även teorin om att samer funnits i Jämtland först från 1500-talets mitt har ifrågasatts. Grunden för ifrågasättandet är att skriftliga källor endast speglar administrationens expansion, men inte samernas. De nomadiserande samerna var svåra att sätta in i kyrkoböckernas folkbokföring och de efterlämnade av naturliga skäl inte lika många skriftliga belägg för sin närvaro som de bofasta jordbrukarna.532 Lars Rumar är ett exempel på en forskare med en kritisk hållning mot tidigare synsätt. Han konstaterar att framryckningsteorin i ett mer allmänt perspektiv var ett uttryck för en ”etnicering” som präglade historieskrivningen i slutet av 1800-talet. I den definierades även gamla minoriteter gärna som främmande folkslag som ”trängt sig in” på huvudbefolkningens områden. Rumar anför att det är fullt möjligt att en nomadisk kultur kunnat existera parallellt med bondekulturen. Att den senare efterlämnat fler skriftliga belägg än den förra motsäger inte detta. Tvärtom framstår det som ganska naturligt att den som inte ägde jord inte heller blev registrerad i myndigheternas handlingar.533 Framför allt arkeologin kan tillföra kunskap om den period som det saknas skriftliga källor ifrån. När det gäller samernas äldre historia i Jämtland, Härjedalen och Dalarna har det bedrivits mycket arkeologisk forskning under de senaste decennierna. Under 1980-talet genomfördes det så kallade Sörsamiska projektet, ett svenskt-norskt samarbete mellan Statens historiska museum, Jämtlands läns museum och Universitetets Oldsaksamling i Oslo. Detta följdes av forskningsprojektet Kulturgränser och kontaktformer: Samer och germaner under järnålder– medeltid. Båda projek328 532 Rumar, 2014, s. 170 och Rumar, Lars, 2008, Bruket av historia i Tåssåsenmålet, sakkunnigutlåtande i mål T879-05, Hovrätten för Nedre Norrland, s.8–10, med återgivning av Anders Löövs kritik mot teorin som Rumar ansluter sig till. 533 Rumar, 2014, s. 170–172. Arkeologiska fynd 8.3.1.2
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=