historisk markanvändning i jämtlands och dalarnas län Språkvetaren K.B. Wiklund pekade på att en rad lapska fjällnamn i nordligaste Jämtland innehåller element som måste ha lånats in från nordiska språk under urnordisk tid. Enligt hans bedömning borde lappar och skandinaver ha stött på varandra i de övre delarna av Ströms vattudal vid tiden före 700 e.Kr. Han menade dock att lapparna inte hade blivit så långvariga där utan hade övergett området, vilket förklarade varför de inte nämndes i medeltida källor. På 1560-talet framgick dock deras närvaro av skriftliga källor, och Wiklund menade att det var då som lapparnas ”expansion” ner mot mellersta och södra Jämtlands samt Härjedalens fjälltrakter tog sin början. Från 1620-talet finns en uppgift om att det har funnits nomadlappar i Härjedalsfjällen, även om Wiklund inte ansåg det vara fullt bevisat att uppgiften var riktig. År 1695 fanns det lappar på Flatruet i Härjedalen. Wiklund menade att det var okänt vid vilken tidpunkt som lapparna sedan överskred Ljusnan och flyttade ner till Rutfjället och andra platser.529 Wiklund anslöt sig alltså inte helt till Nielsens bedömningar, men gav ändå också uttryck för framryckningsteorin. Trots att Nielsens framryckningsteori tidigt kunde avfärdas för delar av Jämtland så levde väsentliga drag av den ändå kvar. I Norge gav den avtryck i Norges högsta domstol, Høyesteretts, praxis långt in mot slutet av 1900-talet.530 I den så kallade Selbusaken från år 2001, en dom om renbetesrätt grundad på sedvanerätt eller alders tids bruk (ungefär motsvarande urminnes hävd) i Selbu, frångick dock Høyesterett framryckningsteorin. I stället grundades domen på att samer hade vistats i det omtvistade området från i vart fall tidigt 1600-tal. Domskälen i målet ger intryck av en kritisk granskning av tidigare historisk forskning. I domen påtalas bland annat att man inte kan bortse från muntliga traditioner som bevisning, eftersom samerna inte kan antas ha varit i behov av skriftspråk för att nerteckna sin historia.531 327 529 Wiklund, 1928, s. 394–410. 530 Strøm Bull, Kirsti, 2005, Yngvar Nielsen med prejudikatvirkninger, Rettshistoriske studier nr. 16, s.140–144 med återgivningar av rättsfallen Rt.1897 s. 759, Rt.1981 s.1215 och Rt.1988 s.1217. 531 Rt. 2001 s. 769. Se även analysen av Eivind Torp i Betydelsen av samiska traditioner i svensk rätt, Arctic Review on Law and Politics, vol. 2/2011 p. 77–101, s. 92–94.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=