historisk markanvändning i jämtlands och dalarnas län Högsta domstolens bedömning i Skattefjällsmålet var alltså att 1886 års renbeteslag innebar att enskilda rättigheter som tillkom samer som hade inrymningar i Jämtlands län ersattes av de samfällda rättigheter som beskrevs i lagen. Denna förändring var enligt Högsta domstolen inte grundlagsstridig. Domstolen beaktade i det sammanhanget att den nya organisationsformen med lappbyar (senare samebyar) genomfördes för att man skulle komma till rätta med allvarliga missförhållanden. Domstolen menade också att organisationsformen stämde överens med samernas egen inställning att betrakta sin rätt på skattefjällen som kollektiv, snarare än att se enskilda inrymda samer som bärare av rätten. Domstolen uppmärksammade dessutom att lagen allmänt sett medförde fördelar just för samerna i Jämtlandsfjällen. Högsta domstolens slutsats blev att den betydelse som 1886 års lag fick för samernas bruksrätt på skattefjällen var att de befogenheter som renskötande samer där hade nu kom att uttömmande regleras av lagen, och detta även i den mån de ytterst vilade på hävd. En fråga i målet var också om förbudet för renskötande samer att upplåta rättigheter som ingår i renskötselrätten stred mot grundlagens skydd mot diskriminering. När det gällde den frågan uttalade Högsta domstolen att lagens reglering av upplåtelserätten byggde på en avvägning mellan delvis motstridiga intressen. Det saknades enligt domstolens mening stöd för att denna avvägning skulle ha påverkats av någon nedvärderande inställning till samerna som folkgrupp. Rättsläget beträffande upplåtelser var vid inrättandet av lagen delvis oklart. Dessutom pekade domstolen på att lagen, samtidigt som den gav länsstyrelsen beslutanderätten över upplåtelserna, på flera sätt tillgodosåg samernas intressen. Slutsatsen blev att rennäringslagens upplåtelseregler inte kunde anses stå i strid med diskrimineringsförbudet i regeringsformen. Sammanfattningsvis, avslutade domstolen, innebar detta att sameparternas talan om att de skulle förklaras äga rättigheter till skattefjällen vid sidan av eller oberoende av rennäringslagen inte kunde bifallas.519 319 519 NJA1981 s. 1, s. 248.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=