att regler om hävd skulle vara tillämpliga när områden användes för renskötsel, jakt och fiske. Utredningen i målet gav inte heller stöd för antagandet att samerna på skattefjällen vid 1600-talets mitt kunde åberopa norska rättsregler som grund för att de ägde fjällen. Frågan blev då vilken rätt samerna kunde grunda på de svenska rättsregler som gällde för områdena i fråga under tiden närmast efter Brömsebrofreden. Enligt Högsta domstolen tydde utredningen på att svensk rätt förhållandevis snabbt hade införts i Jämtland efter freden. Den norska rättens särdrag borde dock inte ha gjort det omöjligt för samerna att, sedan fjällen kommit under Sverige, få tillgodoräkna sig markanvändningen under den norska tiden för förvärv enligt svenska regler av en rätt motsvarande skattemannarätt. Den utredning som presenteras i det här kapitlet riktar därför huvudsakligen in sig på perioden från år 1645 när svensk rätt infördes i Jämtlands län, även om sådan samisk markanvändning som kan konstateras eller antas före det också kan beaktas. Markanvändningen fram till 1700talets mitt har undersökts särskilt noga, men en redogörelse görs även för utvecklingen från tiden därefter till den första renbeteslagens tillkomst år 1886. I Dalarnas län finns inga renbetesfjäll, men där finns ändå åretruntmarker för renbete. Det är marker som har upplåtits särskilt för renbete genom kungliga brev och regeringsbeslut. De ligger i Älvdalens kommun i norra Dalarna och används huvudsakligen av Idre sameby. Dessa marker har en speciell historia och kommer därför att behandlas separat, i avsnitt 8.6.6 och 8.7.2. Avsnitten 8.2 till och med 8.6.5 handlar enbart om rättigheter på renbetesfjällen i Jämtlands län. När Skattefjällsmålet inleddes i tingsrätten var samtliga samebyar i Jämtland och Dalarna kärande. Var och en drev ett eget mål, men målen lades samman i en gemensam process. Ursprungligen omfattades alla samebyarnas byområden av talan. Efter en tids handläggning valde dock endast vissa samebyar – de fem som ligger i norra Jämtland – att fullfölja talan historisk markanvändning i jämtlands och dalarnas län 313 Skattefjällsdomens betydelse 8.2
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=