kapitel7 tals- och skatteförteckning över invånarna i Åsele lappmarksförsamling år 1695 framgår att av 135 skattlagda personer var 3 nybyggare, övriga var lappar.493 Gustafsson har även studerat den fortsatta nybyggarverksamheten i Åsele, bland annat genom hur den beskrivs i domböckerna. Av hans undersökningar framgår att det kom fler nybyggare till Gafsele, Hällan och Noret under tidigt 1700-tal. Dessutom togs nya nybyggen upp i Svanavattnet, Holmträsk, Råsele, Torvsjö och Bellviken. I vissa fall möttes nybyggesverksamheten av protester från lappskattelandsinnehavaren. Det framgår att lappskattelandsinnehavaren protesterade mot några hus som byggdes vid Ormsjön. År 1741 fanns i Åsele lappmark 62 hushåll bland skattelapparna och 51 bland övriga lappar, 14 hushåll bland de skattlagda nybyggarna och 6 hushåll bland de nybyggare som ännu hade frihetsår.494 Vid Viskasjön strax norr om gränsen mot Ångermanland fanns ett gammalt lappskatteland, Wiskaträsk, och på det som senare blev prästgårdens mark hade lappen Erik Hansson år 1760 upptagit ett nybygge. Andra nybyggen i Fredrika var Remmaren och Bredträsk år 1754 samt Lögda år 1762, men dessa överfördes senare till angränsande socknar utanför lappmarksgränsen. Nybyggena i Dorotea var förutom ovan nämnda Svanavattnet och Bellviken även Lavsjön som anlades år 1740 och Avaträsk som anlades år 1744. Där ska det ha funnits talrika samiska offerställen. En avgudabild av trä som hittades vid Bergvattenberget förvarades länge i Åsele gamla klockstapel.495 År 1760 fanns det såvitt gäller jordbruksbebyggelse sammanlagt 25 bebyggelseenheter i Åsele lappmark. Vid denna tidpunkt hade Vilhelmina socken bara två bebyggelseenheter, och Fredrika socken saknade jordbruksbebyggelse.496 Enligt en skrivelse från landshövding Gyllengrip i ett ärende om beskattning av fiske i Lycksele lappmark, betalade nybyggarna i övriga lappmarker – ”särskilt i Åsele” – fullständig tionde, det vill säga även 296 493 Gustafsson, 1979, s. 169 f. och s. 175 f. Fler nybyggen beskrivs, men dessa hör till Ume lappmark eller till Ångermanland efter lappmarksgränsens dragning. 494 Gustafsson, 1979, s. 176–178. 495 Gustafsson, 1979, s. 198 f. och Bylund, 1956, s. 48. 496 Bylund, 1956, s. 50.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=