historisk markanvändning i lappland På 1670-talet anlände den förste nybyggaren till Åsele lappmark. Till Ume och Åsele lappmarker kom nybyggarna främst från Nordmaling i norra Ångermanland, som i litteraturen som handlar om den tiden kallas ”finncentralen”. Det rörde sig enligt Gustafsson mest om så kallade löskekarlar, det vill säga lösdrivare, eller om sådana lägenhetsinnehavare som hade det fattigt och trångt och var illa sedda av bönderna på grund av sitt skogsödande svedjebruk. Nu såg dessa personer ett ypperligt tillfälle till större frihet och trygghet tack vare tillgång till vidsträckta områden för jakt, fiske, mulbete och svedjebruk.490 Missionären Petrus Laestadius beskrev på 1830-talet nybyggarnas försörjning i Åsele (och Lycksele) lappmarker. Han skrev att nybyggarna till en början onekligen huvudsakligen stödde sig på fiske och jakt. Dock fortsätter han: ”Så länge nybyggarna voro få, voro också dessa yrken mera lönande, men för den tilltagande folkmängden blefvo de snart otillräckliga. Efter hand uppstego åkerbruket och boskapsskötseln till främsta rummet, och nybyggen, i början anlagda blott vid fiskesjöar, började nu att anläggas utan afseende på sådana”.491 Liksom i Lycksele lappmark dominerades den första nybyggarperioden i Åsele lappmark alltså av finnar och finnättlingar, som följt älvdalarna. De första nybyggena, vid Gafsele och Hälla, anlades av finnar på 1670- och 1680-talen.492 Under årens lopp var det åtskilliga nybyggesförsök som misslyckades på grund av övermäktiga svårigheter eller bristande förmåga hos nybyggarna att bemästra förhållandena i vildmarken, skriver Gustafsson. Men några lyckades. År 1679 slog sig som nämnts en nybyggare ner i Gafsele och år 1683 började ett nybygge anläggas i Hälla. Under de närmaste 25 åren tillkom ytterligare ett nybygge i Gafsele och ett i Noret. Av en man295 490 Gustafsson, 1979, s. 168. 491 Laestadius, Petrus, 1833, Fortsättning av Journalen öfver missions-resor i Lappmarken, innefattande 1828–1832, utgiven 1977 iKungliga skytteanska samfundets handlingar, nr 15:2, s. 409. 492 Bylund, 1956, s. 65 f. Nybyggen 7.6.2.2
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=