historisk markanvändning i lappland tiondeskatt för fiske, vilket skilde sig från Ume lappmark där nybyggarna inte skattade för något fiske.497 Något mer omfattande domboksmaterial som beskriver tvister om jakt och fiske eller andra markfrågor har inte påträffats i litteraturen om Åsele lappmark. Liksom i de övriga lappmarkerna bestod häradsrätten av samer och så småningom även av nybyggare. Ett fåtal tvister har beskrivits ovan i nybyggesavsnittet – exempelvis nybyggaren i Gafseles tvist med kustbönder. I Åsele lappmark finns utförligt underlag om samtliga nybyggen. Däremot har redovisningar ur domböckerna om förekommande tvister som nämnts inte varit lika förekommande i litteraturen om Åsele som i de andra lappmarkerna. Kustböndernas fiske finns kartlagt under mitten av 1500-talet och sedan igen vid lappmarksgränsens dragning, varför underlaget i den delen bör vara tillräckligt för att slutsatser ska kunna dras i fråga om den konkurrens som fiskeresorna har inneburit. Det finns också utredning om den samiska markanvändningen i Åsele lappmark från mitten av 1500-talet och framåt. När de första nybyggarna kom på 1670talet var områdena redan bebodda av samer som levde av renskötsel, jakt och fiske. Från 1670-talet till 1700-talets mitt anlades ett antal nybyggen i de södra delarna av Åsele lappmark; samtliga nedanför odlingsgränsen. Både nybyggarna och samerna i dessa områden besvärades iviss utsträckning av att bönder från närliggande socknar jagade och fiskade på deras marker. Böndernas skattlagda fiskevatten var dock relativt få i Åsele lappmark, och när lappmarksgränsen drogs fanns inga fisken kvar innanför gränsen som nyttjades av bönder. Pärlfiske hade också förekommit i en 297 497 Återgett av Göthe, 1929, s. 404. Tvister 7.6.2.3 Sammanfattning och slutsatser för Åsele lappmark 7.6.3
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=