historisk markanvändning i lappland gränsen men nedanför odlingsgränsen). Böndernas skattlagda fisken delades med start under mitten av 1500-talet upp i ”hemträsk” och ”fjällträsk”; det vill säga skattlagda sjöar nära hemmanen respektive bortanför byns hemskog. Även om bönderna alltså använde sig av fjällträsk för sin försörjning, står det genom beskattningsuppgifterna klart att hemträsken hade betydligt större betydelse för böndernas ekonomi, förklarar Göthe.451 Längre fram i tiden, med start år 1565, syns en tydlig tillbakagång för användningen av fjällträsk. Under slutet av 1500-talet förlorade näringsfånget av fjällträskfiskena, åtminstone för skattebetalningen, nästan helt och hållet sin betydelse. Under 1600-talet slutade de större byarna att använda träskfisken på större avstånd från hemmanen vid kusten. Göthes förklaring till att fisketräsk i fjällen övergavs av Västerbottensbönderna är dels att skattesatserna ökat, dels en bristande tillgång på folk. I träskfiskelängderna antecknas uppgifter om att de ifrågavarande träsken ingenting gett ”för folkelöse skull”. Samma utveckling syntes även norrut upp till Luleå socken. Att det var folkbrist berodde på pågående krig, men när kriget tog slut innebar inte det att fjällträsken åter började besökas av skattande fiskare.452 År 1612 visar jordeboken att de olika socknarnas träsklistor hade reducerats kraftigt genom en ny skatteordning. I Umeå sockens träsklista finns till exempel endast 14 återstående träsk jämfört med tidigare 80 eller 90. Detta förhållande i träskbeskattningen kom att bestå till mitten av 1700-talet, vilket enligt Göthe visar en utomordentligt stark reträtt ur lappmarken från böndernas sida.453 Trots att träskfiskena i lappmarkerna inte längre beskattades i någon större utsträckning återupptogs fisket i sjöar i kronans allmänningar och långt inne i lappmarken under mitten av 1600-talet, genom fiskefärder med anslutande utnyttjande av marker. Göthe beskriver hur Västerbotten plågades av fattigdom under 1630-talet, vilket bland annat visas av en 273 451 Göthe, 1929, s. 1–5. 452 Göthe, 1929, s. 5–8. 453 Göthe, 1929, s. 10.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=