kapitel7 den andre delägarens vilja, och inte heller fick hindra den andre delägaren från att nyttja landet. Någon sådan förskjutning mot lappbyn som kollektiv rättighetsbärare som kunde ses i praxisundersökningen för Tingivara syns inte i Granbyn. Lappskattelanden hävdades hela tiden individuellt, skriver Päiviö.449 Lycksele lappmarks historiska förhållanden beskrivs detaljerat i historikern Gustaf Göthes avhandling Om Umeå lappmarks svenska kolonisation från mitten av 1500-talet till omkring 1750. Det finns tack vare den ett utförligt underlag om historisk markanvändning i hela Lycksele lappmark, där de fisken som utnyttjats av kustbönder och samtliga nybyggen gås igenom mycket detaljerat, genom bland annat beskrivningar av innehållet i domböcker och jordeböcker samt underlag från landshövdingeämbetet och Kungl. Maj:t.Gudrun Norstedt har också lämnat en utförlig beskrivning av flera nybyggen i Lycksele lappmark i ett sakkunnigutlåtande i det pågående målet mellan Rans sameby och staten.450 Göthe redovisar genom beskattningsuppgifter ur jordeboken hur fisket var en viktig näring för både lappar och bönder en bra bit in på 1600talet, och hur bönderna levt av jakt och fiske i lika hög grad som av jordbruk och boskapsskötsel, eller ännu mer. Bönderna hade därför boplatser i lappmarkerna långt ifrån sina hemman i kustbygden. Det rörde sig om enkla boplatser där bönderna kunde bo tillfälligt under kortare perioder och förvara anordningar för jakt och fiske. Bönderna fiskade regelbundet på ett område från byarna i Västerbotten och ungefär upp till Storuman (vilket alltså är ovanför lappmarks272 449 Päiviö, 2011, s. 155 f. och 174–181. 450 Norstedt, Gudrun, 2025, Konkurrerande markanvändning inom Rans samebys nuvarande byområde ovan odlingsgränsen före 1750, sakkunnigutlåtande i mål T353–24 Lycksele tingsrätt, aktbilaga 17. Nybyggena som beskrivs är Sorseleholmen, Stensund, Saxnäs, Örnäs, Jiltjaur, Kraddsele och Övre Sandsele. Konkurrerande markanvändning 7.5.2 Fiskefärder 7.5.2.1
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=