historisk markanvändning i lappland inget ovanför odlingsgränsen. För några av vattnen är identifieringen osäker. Lundströms kartläggning av fjällträsken som nyttjas av bönder är som sagt mycket detaljerad och samtliga utnyttjade träsk redovisas i socknarna Arvidsjaur, Malå, Skellefteå, Bygdeå, Jörn, Norsjö och Burträsk. En del av dessa användes av både samer och nybyggare enligt fiskelängderna.416 Under undersökningsperioden minskade antalet använda fjällträsk i gamla Skellefteå socken och har under år 1617 gått tillbaka till endast 16 (merparten av dessa låg utanför Lappland). Bylund skriver att kustbönders fiske i så kallade fisketräsk förekom i mindre omfattning i Pite lappmark än på andra håll och att det inte var fråga om något särskilt långt inträngande i Pite lappmark, som kustbönderna hade företagit.417 Detta stämmer alltså väl överens med vad både Lundström och Berggren har beskrivit. Bylund noterar att enligt fiskeregistren från 1500-talets mitt var Kokträsk, Vågträsk, Malåträsk och Skeppträsk de fjällträsk som låg längst i väster i Pite lappmark; samtliga dessa i nuvarande Malå socken på ett avstånd av omkring sex mil från närmaste byn Norsjö. Baktsjaur, Sandoch Järvträsk var belägna ungefär lika långt bort. Sandträsk utnyttjades av en bonde i Tjärn; denne hade följaktligen åtta mil fågelvägen till sitt fiskevatten. Gråträsk nedanför lappmarksgränsen och Pjesker och Östra Kikkejaur strax ovanför gränsen skattades för av bönder i Blåsmark, Roknäs och Lillpite på nio mils avstånd. I fiskeregistret år 1553 upptas även Nile Jerffuitt och Kedge Jerff, vilka troligen är Njallejaur och Tjäggejaur (eller Städdjejaur) i Arvidsjaurs socken på en dryg mils respektive tre kilometers avstånd från lappmarksgränsen.418 Den senare delen av 1500-talet karaktäriseras enligt Bylund av en allmän flykt från de längst bort belägna fiskevattnen. Flertalet fjällträsk i Pite lappmark ströks ur kustlandets fiskeregister, och i början av 1600talet tycks endast Östra Kikkejaur och Pjesker i Arvidsjaurs socken med säkerhet ha nyttjats. Bylund skriver att kustbönderna framåt mitten av 1700-talet helt och hållet hade upphört att fiska i Pite lappmark. Således 255 416 Lundström, 1997, s. LIV-LXXX. 417 Bylund, 1956, s. 61 f. 418 Bylund, 1956, s. 62.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=