kapitel7 kortare i Jukkasjärvi (mellan 5 och 14 mil). Av avgörande betydelse för skillnaden var enligt Arell troligen att Muonio-Könkämä-dalen i egenskap av äldre handelsled blev tidigt känd av Tornedalsbönderna samt att älvdalen var lättfaren, älven grund och med få naturliga hinder. Arell lyfter som en betydande faktor även fram den i Tornedalen utvecklade färdigheten att staka uppför forsar och lugnvatten.339 Mot slutet av 1500-talet minskade böndernas fjällfiske drastiskt i flera av de söderut liggande lappmarkerna. Även i Torne lappmark skedde en nedgång i fjällfisket, men utvecklingen tog längre tid där. I det fiskeregister som upprättades år 1617 återstod för Torne lappmark visserligen endast ett fåtal av de sjöar ovanför lappmarksgränsen som bönderna hade tillgång till år 1553.340 Det fiske som fortgick blev dock föremål för tvister som intensifierades under slutet av seklet. Flera forskare har studerat hur fisket reglerades mellan bönder och lappar. Korpijaakko-Labba skriver att de källor som hon har granskat beträffande Torne lappmark ger ”otaliga antydningar om att de sjöar som bönderna brukade hade förvärvats genom köp av lappar”.341 Antti skriver att det i vissa fall handlade om upplåtelser från samer via arrendeavtal och att i åter andra fall fisket i skattlagda sjöar delades efter uppgörelser mellan parterna. Antti har vid genomgången av fiskeregistren från år 1553 funnit att majoriteten av dem som hade fiskerätt ovanför lappmarksgränsen var birkarlar. Han poängterar att de hade kännedom om de samiska förhållandena och hade de kontakter som krävdes för att åstadkomma uppgörelser. Som exempel på sambruk nämner han att sjön Vaikkojärvi var belägen inom Siggevara lappbys rå och samnyttjades år 1553 till hälften vardera av samerna och av birkarlen Jöns Olsson Kyrö i Päkkilä ”halft boo men och halft Lappa”, eller som det uttrycks i fiskeregistret år 1556 ”Lappan och böndren ihop”.342 Ytterligare ett bevis på att bönderna köpte sin fiskerätt av samer finner man enligt Korpijaakko-Labba i ett tvistemål som handlades i Juk210 339 Arell, 1977, s. 137 f., se även Bylund, 1956, s. 61 f. 340 Antti, 2018, s. 26 341 Korpijaakko-Labba, 1994, s. 296. 342 Antti, 2018, s. 20.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=