historisk markanvändning i lappland Det finns ett stort underlag om markanvändningen i Torne lappmark under undersökningsperioden tack vare kulturgeografen Nils Arells och rättshistorikerna Kaisa Korpijaakko-Labbas och Nils-Johan Päiviös studier. Flera forskare har också studerat historiska träskfisken som nyttjats i Torne lappmark. I Torne lappmark förekom tidigt att Tornedalsbönder fiskade i fjällvatten. Fiskefärderna är för såväl Enontekis som Jukkasjärvi belagda sedan 1500-talet och fortlevde från generation till generation.335 Vid 1600-talets början sträckte sig Tornedalsböndernas fiskefärder, framför allt från det område av Torne socken som senare bröts ut i Övertorneå socken, till sjöar uppe i nuvarande Karesuando och Enontekis.336 Ingela Bergman och Per Ramqvist har i sin forskning kartlagt fisketräsk utifrån 1553 års skattelängd. För Torne lappmark har de identifierat 62 fisketräsk, såväl på den svenska som den sedermera finska sidan. Materialet visar ett drygt 20-tal fisketräsk ovanför lappmarksgränsen inom samiskt bosättningsområde i mitten av 1500-talet.337 Även Petter Antti, som studerat Torneåböndernas markanvändning, har kartlagt och beskrivit dessa fisken.338 Bönderna fiskade flera mil innanför lappmarksgränsen och upp till 30 mil hemifrån. I jämförelse med älvdalarna söderut var exploateringsavstånden till fisket (det vill säga de avstånd kustbönderna tog sig upp i Lappmarken) vanligen flera gånger längre. Det kan noteras att exploateringsavstånden var längst i Enontekis (mellan 16 och 30 mil) och något 209 335 Arell, 1977, s. 15 och s. 138. 336 Rudberg, 1957, s. 19 med hänvisning till Hoppe, 1954, pl. III. 337 Lista över träskfisken inskickad till Renmarkskommittén av Bergman och Ramqvist i januari 2022, Renmarkskommitténs diarium. 338 Antti, Petter, 2018, Träsken och gäddan – Torneåböndernas insjöfiske under 1500-talet,Materangi forskarförening, medlemsblad nr 20 (i fortsättningen Antti, 2018), s. 7. Konkurrerande markanvändning 7.2.2 Fiskefärder 7.2.2.1
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=