kapitel7 Tankarna om att varje näring skulle hållas åtskild ledde så småningom fram till lappmarksreglementet år 1749. Reglementet syftade till att främja näringskoncentration på hemman respektive lappland. Genom reglementet blev det tydligt att de lägenheter som skulle anses höra till hemman i kustsocknarna måste specificeras.293 Reglementet bekräftade i stort sett de förmåner som lappmarksplakaten hade tillerkänt nybyggarna. Samtidigt fortsatte myndigheterna att visa sin avoga inställning till nybyggarnas jakt och fiske. I punkt åtta stadgades ett förbud mot nybyggares tidigare förekommande ”vidlyftiga fikande och farande i skogarna efter vilt”. Denna näring tillhörde lapparna som också betalade skatt för den. Nybyggarna hade tillstånd att jaga endast inom en halv mil från sin hemvist. Alla nybyggare hade även rätt till husbehovsfiske. Även om något exakt avstånd inte fastställdes för fisket, kom fiskerätten i princip att accepteras på ungefär samma avstånd som jakten.294 När en nybyggare fick insyna ängsmark till slåtter långt från sitt nybygge kunde han få fiskerätt även där.295 Lappmarksreglementet innebar inte att lapparna förlorade någon jaktoch fiskerätt, inte ens inom den halvmil som låg närmast nybygget. Tidigare hade nybyggare fått fiska endast efter tillstånd av den som innehade lappskattelandet. Nu kunde nybyggaren få rätt att fiska för husbehov inom halvmilen med stöd av reglementet, men någon ensamrätt fick han inte. Allt skulle ske utan intrång i samens rätt, skriver Lennart Lundmark. Nybyggesprojektet i Lappmarken blev dock inte så väl utformat som kronan hade avsett. Gränserna mellan vilka som var lappskattelandsinnehavare och nybyggare var oklara. Många samer synade nämligen in ett nybygge på sitt lappskatteland, och fortsatte att betala lappskatt. Det kunde vara av strategiska skäl – en renskötare ville kanske syna in ett nybygge som skydd för sin mark, men fortsatte att leva av renskötseln och brydde sig inte om sina plikter som nybyggare. Det kunde också bero på att renskötaren ägnade sig åt blandnäringar och bedrev odling och boskapsuppfödning på sin mark. Så kallade fiskarlappar kunde vara tämligen fast bosatta.296 I Girjasdomen konstaterade Högsta domstolen att utredningen i målet visade att kronan, när den började uppmuntra kolonisation i lappmar194
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=