historisk markanvändning i lappland kerna, var mån om att värna samernas möjligheter till jakt och fiske. I praktiken blev dock jakt och fiske betydelsefullt även för nybyggarna. Högsta domstolen antog att det gällde även för de fåtaliga nybyggare som fanns på det omtvistade området.297 De första nybyggarna uppsökte främst slåtterängar och fiskrika sjöar. Vid insyning av nybyggen räknades tillgången till betesmark, skog och fiskevatten som viktiga biförmåner som ansågs omistliga för ett nybygges bestånd. Endast i undantagsfall kunde det hända att ett nybygge anlades utan tillgång till fiskevatten.298 Omkring år 1700 avstannade invandringen från det nuvarande Finland. Erik Bylund förklarar att detta fick till följd att den finska nybyggesverksamheten i lappmarkerna ebbade ut fram mot år 1750.299 Ännu vid 1700-talets mitt var jordbruksbebyggelsen i Lappland ytterst gles. År 1738 fanns i hela nuvarande svenska Lappland föga mer än 50 gårdar, år 1759 cirka 170 gårdar med sammanlagt cirka 1 000 invånare. Därefter skedde en snabbare bebyggelseutveckling och befolkningsökning. Folkökningen i Lappland nådde sina högsta värden vid 1800-talets mitt samt efter år 1880. Nybyggarströmmen till Lappland kulminerade samtidigt som emigrationen till Amerika.300 Sten Rudberg har kartlagt bebyggelseutvecklingen i Lappland och har särskilt fokuserat på naturgeografiska orsaker till att det på vissa platser 195 293 Göthe, 1929, s. 448 f. 294 Fisket reglerades i reglementets nionde och fjortonde punkter. Se om reglementet i Arell, 1977, s. 173, Lundmark, 2005, s. 16 och Bylund, 1956, s. 230. 295 Lundmark, 2005, s. 20. 296 Lundmark, 2005, s. 15 och 17. 297 NJA 2020 s. 3 p. 184. I Girjasområdet kom som tidigare nämnts endast två nybyggen att anläggas före år 1750: Neitisuando (cirka 1680) och Killingi (1725), båda belägna i områdets östra del. Dessa ansågs inte ha medfört någon hävdbrytande konkurrens. Som nämnts tidigare anlades Neitisuando rätteligen år 1754. 298 Bylund, 1956, s. 196 och 267. 299 Bylund, 1956, s. 69. 300 Hultblad, 1968, s. 11 – i dessa siffror ingår de samiska nybyggena. Nybyggen – geografisk spridning 7.1.2.2
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=