kapitel7 kanslern.280 I inledningen framhöll han hur han under hand hade arbetat med en jordebok om alla lappbyars och lappars särskilda land och fiskevatten, med namn på själva landen och fiskesjöarna. Han tänkte sig att arbetet skulle bli till stor nytta för framtiden; ty endast genom att varje lapp fick anmäla vad han hade för lägenheter, och en lantmätare sedan kartlade dessa, kunde man få klarhet över vars och ens verkliga ägor. Detta var nödvändigt redan därför att det fanns land, ända upp till tio mil i omkrets och mera, som innehades vart och ett av en lappman. Om en lapp befanns ha mer ägor ”än han bruka kan, så böra flera familjer därpå förordnas, det att hävda, varigenom lappmarkerna populeras”.281 Graans uppfattning var att lappmarkerna behövde befolkas med icke-samer som kunde sköta bergverken. Han bedömde att genom väl tilltagna frihetsår och andra privilegier kunde tillräckligt mycket folk förmås att dra upp till Lappmarken för att fortsätta verksamheten vid Piteå- och Luleåbruken. Kungl. Maj:t. skrev till Graan den 22 juni samma år, tydligen som en följd av Graans brev till Bergskollegium.282 Till brevet fogades en befallning till landshövding Graan att försöka övertala lapparna till att nedsätta sig och att försöka vänja sig vid någon stadighet. I brevet redogjordes för Bergskollegiums uppfattning om att lapparna var bäst lämpade att umgås med renar, och bergverken kunde därför inte drivas utan lapparnas hjälp. Graan besvarade brevet utförligt i en skrivelse.283 Han argumenterade då för möjligheten att låta ”svenskt folk” sammanbo med lapparna i Lappmarken, och förklarade att där kunde finnas orter som var tjänliga att besätta med svenskt folk, eftersom det där fanns gräs och lövskog, som lapparna inte behövde till sina renar. Landshövdingens ståndpunkt var även då att en jordebok var nödvändig för att kartlägga lappskattelanden. Kungl. Maj:t. biföll Graans begäran om att få tillstånd att låta rita en karta över Lappmarken med alla dess lägenheter.284 190 280 De la Gardieska papperen, brev från Graan av Umeå, skrivelser den 24 februari 1670, återgett av Göthe, 1929, s. 167. 281 Göthe, 1929, s. 168 f. 282 Riksreg. 22 juni 1670, återgett av Göthe, 1929, s. 171 f. 283 Insinuerad 20 okt. 1670, tryckt i H.S.H. del 31 s. 309–311., återgett av Göthe, 1929, s. 172– 177.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=