historisk markanvändning i lappland Graan företog flera resor i lappmarkerna under slutet av 1660-talet. Dessa resor har beskrivits av flera forskare, särskilt av Gustaf Göthe som skildrat förhållandena i Lycksele lappmark. Landshövding Graan skrev i samband med resorna flera gånger till Kungl. Maj:t. och utvecklade sina uppfattningar om hur centralmyndigheterna skulle kunna bringa ordning i lappmarkerna.278 Många samer flydde till Norge eller drog söderut av fruktan för att bli tvingade att utföra brukskörslor till bergsbruken. Graan uttryckte att om Sverige skulle hamna i krig var det viktigt att lapparna inte hade flytt till Norge. Vid infallande av krig var lapparna ”nödige till landets defension” och i motsvarande grad farliga om de fick orsak att fly till Norge: ”Och kan sådan deras flykt mycket hindras, enär alla bliva tillhållne att bo och vistas uti deras eget land, där de födde äro”. Erfarenheter från tidigare krig visade att renar var nödvändiga i fjälltrakterna, bland annat som dragdjur för ammunition och andra förnödenheter. Detta hade kungen av Danmark försökt utnyttja genom att leja svenska samer som flyttat till Norge. Johan Graan utvecklade vidare i sitt brev att om de skattelappar som ännu fanns kvar i lappmarkerna fick klart för sig att de nu kringresande lapparna skulle hämtas tillbaka för att överta arbetet i bruken, skulle skattelapparna också ha lättare att trivas, eftersom de då kunde räkna med lindring med körslorna och i enlighet med sin önskan få leva av jakt och fiske. De kunde i så fall också bli mer benägna att yppa var malmfyndigheter fanns. Göthe menar att enligt Graan måste det i kravet på lapparnas bosättning i Lappmarken och ingen annanstans ha legat en garanti för dem att få vara okränkta i sina näringar där. Den tidens uppfattning i samhällsekonomiska frågor var att det krävdes fasthet i den administrativa och ekonomiska organisationen. I denna organisation var det första villkoret att man hade rätt till skydd vid utövande av den verksamhet som samhället krävde att man skulle utöva.279 Även år 1670 företog landshövding Graan resor i lappmarkerna. Han skrev därefter två likalydande skrivelser till Bergskollegium och till Riks189 278 Till exempel i en skrivelse av den 18 mars 1667, Landsh. t. Kungl. Maj:t. återgett av Göthe, 1929, s. 164 f. 279 Göthe, 1929, s. 165 f.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=