historisk markanvändning i lappland År 1671 publicerade landshövding Graan en detaljerad instruktion till lantmätaren Jonas Gedda och notarien Anders Olofsson Holm där de fick till uppgift att kartlägga lappmarkerna. Arbetet skulle göras på ett sådant sätt ”att lapparna på intet sätt behövde känna sig trängda beträffande sina skäliga rättigheter, tvärtom, man skulle klargöra dem att avsikten var att ge dem en bekräftelse på deras hävd av de landen och vattnen de besatt.”285 Såvitt är känt resulterade arbetet endast i en karta jämte en beskrivning, omfattande Ume lappby i Lycksele lappmark, se mer om den i avsnitt 7.5.1. Landshövding Graan fortsatte att vara en tongivande person för tankegångar som levde kvar långt in på 1700-talet om hur lappmarkerna borde ordnas enligt merkantilistiska principer. I ett memorial till Kungl. Maj:t. år 1673 utvecklade Graan sina tankar om hur nybyggare och lappar skulle kunna komma överens i lappmarkerna. Han uttryckte då att svenskarnas näringssätt å ena sidan och lapparnas å den andra var alldeles olika, varför de skulle kunna samsas väl.286 Graan konstaterade också att de nybyggare som skulle komma till lappmarkerna måste kunna bruka fiskevatten.Han anmärkte att där uppe var så många sjöar, att lapparna omöjligen kunde årligen hävda alla fiskelägenheterna, utan en stor del låg varje år obrukade. Inte heller i forna tider hade lapparna kunnat hålla tillräckligt med fiskeredskap till detta, varför en mängd sjöar årligen fått ligga utan hävd och bruk. Alltså borde inte nybyggarnas fiske vara lapparna till något sådant förnär att det skulle kunna utgöra skäl att hindra befolkandet av lappmarkerna. Vad jakten angick gällde i stort sett detsamma som var sagt om fisket. Inte heller på detta område torde lapparna komma att lida avsevärt avbräck enligt Graan, eftersom det förnämsta och bästa vore och borde vara, att lapparna födde sig av sina renar och av vad som kom från dem. Det var snarare till nytta, om de i större utsträckning kunde hålla sig ifrån jakten och ”mera beflita sig om rendjurens tillökning”. 191 284 Riksreg. 28 febr. 1971, fol. 92, återgett av Göthe, 1929, s. 178. 285 Norstedt, 2011, 59 f. se även 14–16. och Göthe, 1929, s. 179. 286 Memorial till Kungl. Maj:t. om nybyggen och ecklesiastikverket i lappmarken, avskriven av Göthe ordagrant från Riksarkivet år 1908 eller 1909, men senare förkommen. Göthe, 1929, s. 191 not 3. Innehållet i memorialet beskrivs på s. 191–195.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=