kapitel7 även jakten i äldre tider hade en betydande position. Dels jagades vildren, dels fångades fågel, företrädesvis tjäder, på särskilda flakaland.246 Skattelängder från flera lappmarker visar att inte alla samer i ett byområde hade egna lappskatteland. Lappskattelandsinnehavaren hade ensamrätt till jakten och fisket på sitt lappskatteland och kunde få inrymning på sitt skatteland av häradsrätten. Men mellan skattelanden kunde det finnas allmänningsområden. Där var jakt och fiske sannolikt fritt för så kallade sprintarlappar, det vill säga samer utan egna skatteland. I det domboksmaterial som har undersökts av Lundmark finns inga uppgifter om att någon har fällts till ansvar för att ha jagat eller fiskat på allmänningsland, det vill säga inte heller nybyggare eller andra samer än lappskattelandsinnehavare.247 Högsta domstolen ansåg i Girjasdomen att det var rimligt att anta att jakten och fisket på sådan allmänningsmark uppfattades som en ensamrätt för dem som vistades där eller på kringliggande marker.248 Filip Hultblad skriver att skattelandens gränser inte sällan framstår som diffusa, vilket till viss del kan härledas till brister i källmaterialet. Men källmaterialet tyder också på att gränserna mellan lappskattelanden i äldre tid var obestämda. Hultblad utvecklar att det från början inte fanns några gränser utan att landen var åtskilda av breda ingenmansland, som först så småningom togs i anspråk av enskilda när befolkningen växte. Länge fanns sådana områden kvar som allmänningar. Med stark egendomskänsla var lappen däremot bunden vid de välkända fiskeplatserna, där han säkrast fick fångst och vid vilka han hade sina båtplatser, njallor (bodar), nätställningar och kåtaplatser, samt flakalandet, där han i egna fällor vittjade ”fågel och djur”, skriver Hultblad.249 178 246 Sköld, 1992, s. 31. Flakaland var områden där man gillrade fällor. 247 Lundmark, 2005, s. 14 och 2006, s. 157. 248 NJA2020 s. 3 p. 186 och 195. Se även Hultblad, 1968, s. 88 f. Kanske stödde Högsta domstolen den bedömningen på att det är vad som annars gäller (och har gällt sedan gammalt) på samfälligheter och liknande allmänningar, se 13 § jaktlagen. 249 Hultblad, 1968, s. 117–119. De sistnämnda områdena var alltså inom lappskattelanden. Skattelandens gränser 7.1.1.2.1
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=