historisk markanvändning i lappland av 1600-talet och figurerar i källmaterialet från de södra lappmarkerna från denna tid, i norr något senare.242 Ursprunget och upprinnelsen till lappskattelandsinstitutet är inte fullständigt klarlagd. Det tycks inte ha varit en kronans tillskapelse, eftersom kronan vid upprepade tillfällen fann det nödvändigt att försöka utreda lappskattelandens förekomst och hur mycket mark och vatten som varje skattebetalande same förfogade över. Det tycks råda enighet bland forskarna om att indelningen av vatten och mark i grunden vilade på en samisk praxis av mycket gammalt datum. Arell förklarar att skattereformens genomförande skulle ha försvårats om det inte redan hade funnits en sådan samisk markindelning. En sådan indelning är ett naturligt sätt att fördela resurserna i en nomadkultur med fiske, jakt och renskötsel som främsta näringsfång. Ursprunget till hur marker var indelade i lappskatteland ligger alltså sannolikt mycket långt tillbaka i tiden.243 1695 års jordebok visar att hela skogslandet i lappmarkerna, från Åsele i sydväst till Kuusamo i Finland i sydost, var indelat i skatteland. När det gäller fjällen nämns däremot i de flesta fall inget eller bara något enstaka skatteland. Om byarna Norrvästerbyn (västliga delen av nuvarande Luokta-Mávas) och Ran sägs uttryckligen att invånarna inte hade några särskilda land utan flyttade omkring bland fjällen. Kanske gällde det även för de övriga byar som inte hade några angivna land i 1695 års jordebok.244 En förklaring till det kan vara att i de byar där vildrensjakt och storskalig renskötsel var viktigare näringar än fisket, var behovet av bestämda skatteland eventuellt inte lika starkt för enskilda hushåll. Som kommer att beskrivas i de olika lappmarksavsnitten visar senare jordeböcker att även fjällområdena var indelade i lappskatteland. Fiskevatten hade större eller mindre betydelse för alla invånare i lappmarkerna. Fisket var en relativt säker intäktskälla och ingen hade råd att avstå från fiskevattnens matnyttiga produktion.245 Sköld, som har beskrivit den samiska bosättningen i Gällivare år 1550–1750, skriver att 177 242 Arell, 1977, s. 68. 243 Se till exempel Arell, 1977, s. 68 samt Holmbäck, 1922, s. 27 f och s. 7. 244 Norstedt, 2018, s. 59–61. 245 Hultblad, 1968, s. 124.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=