kapitel7 derordnad betydelse jämfört med samernas stora betydelse för näringslivet genom lappmarkshandeln.238 Vetenskapsmannen Johannes Schefferus, som beskrev lappmarkerna i en rapport år 1673, uttryckte att skattemängdernas storlek vid den tiden berodde på storleken av de områden som familjerna hävdade och på områdenas avkastning.239 År 1695 genomfördes, efter flera utredningar, ytterligare en skattereform för Lappmarken. En ny skatteordning togs fram tillsammans med en kunglig instruktion till de lappländska fogdarna avseende skatten och skatteuppbörden. Av den andra punkten i skatteordningen framgår att varje lappby nu skulle skattläggas för en viss summa i ett för allt. Den skatt som tidigare hade utgått för de enskilda hushållen ersattes alltså av en skatt med lappbyn som skatteenhet. Lappbyn fick sedan fördela skatten internt mellan hushållen på det sätt som den ansåg lämpligt.240 Rättshistoriker har framfört olika uppfattningar om huruvida lappskatten var en jordskatt eller personell skatt, där exempelvis Arell bedömt det som en personell skatt, medan Korpijaakko-Labba utförligt har argumenterat för att det var en jordskatt.241 Detta beskrivs mer i det följande avsnittet om lappskatteland. Från mitten av 1600-talet kan man följa den samiska landindelningen genom administrativa källskrifter. Landindelningen har idessa handlingar getts olika beteckningar, bland vilka arveland, lappskatteland, skatteland och lappeland är de vanligaste. I den här texten används både skatteland och lappskatteland. Skattelandsbegreppet var etablerat vid mitten 176 238 Arell, 1977, s. 58–62 och 65. 239 Schefferus, 1673, s. 150, återgett av Korpijaakko-Labba, 2005, s. 104. 240 Korpijaakko-Labba, 2005, s. 107–109 och Lundmark, 2006, s. 68–72. Instruktionen finns avskriven i Poignant, Emil, 1872, Samling af författningar angående de så kallade lappmarksfriheterna, Ivar Haeggströms boktryckeri, Stockholm, s. 27–33. 241 Korpijaakko Labba, 1994, s. 352–359, jämför Arell, 1977, s. 62. Se även Lundmark, 2006, s. 44 f. som kritiserat Korpijaakko-Labbas slutsatser och inte är enig med henne, och Päiviö, 2011, s.51–56, som i sin tur kritiserat Lundmarks kritik av Korpijaakko-Labba och inte är enig med Lundmark. Lappskatteland 7.1.1.2
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=