historisk markanvändning i lappland namn. Där beskrivs också träskens storlek, vilken skatt som utgick och med vilket betalningsmedel skatten skulle betalas – oftast gädda. Arell skriver att det framstår som klart att fiskevattnen mot en viss avgift uppläts till enskilt bruk av särskilda skattelappar (lappskattelandsinnehavare). Vilken rätt, närmare bestämt, som respektive skattelapp hade till fiskevattnet är dock enligt Arell svårare att fastställa.235 Åke Holmbäck skriver att särskilda lappar med sedvanans rätt brukade särskilda träsk eller områden. Mer sentida forskare, till exempel Lennart Lundmark, uttrycker att det tveklöst handlade om en ensamrätt för de skattlagda personerna till de enskilda sjöarna.236 Det står enligt Peter Sköld klart, beträffande de lappbyar han har undersökt, att rätten till fisket i bestämda sjöar, och därmed även skatten, redan på 1500-talet övertogs av sönerna till skattebetalarna. De gick alltså i arv. År 1602 utfärdades en ny skatteordning för Lappmarken – Ordhning opå then Skatt Lapperne uthgöra skole. En beskrivning av vilka områden samerna använde finns bevarad i en rannsakningslängd. Längden avsåg dåvarande Ångermanna och Ume lappmarker, vilket vid den tidpunkten inte omfattade fjällområdet. I längden anges det antal träsk som nyttjades av varje familj, hur många renar de förfogade över, och i något fall ett skogsområde som användes av ett hushåll.237 Skatt i form av tionde skulle enligt 1602 års skatteordning utgå på i stort sett allt – fisk, vildrenar, egna renar och skinn. För att detta skulle kunna genomföras behövde en mantalslängd upprättas över alla invånare i Lappmarken samt deras renar, fiskevatten och andra intäktskällor. Detta blev dock aldrig förverkligat, varför 1602 års skatteordning aldrig kom att tillämpas fullt ut. Enligt Arell var orsaken till detta statsmaktens rädsla för att det ”fullständiga tiondet” skulle föranleda att åtskilliga samer skulle fly från riket. Det belopp som lappskatten inbringade var av un175 235 Arell, 1977, s. 67. 236 Holmbäck, SOU1922:10, s. 7 och Lundmark, 2006, s. 45. 237 Korpijaakko-Labba, 2005, s. 104, Lundmark, 2006, s. 39–42. Se ävenHertig Karls instruktion 1603 för fogdarna i Piteå och Luleå lappmark och Undervisning om lappskattens utgörande, gifven i november 1605, i Poignant, Emil, 1872, Samling af författningar angående de så kallade lappmarksfriheterna, Ivar Haeggströms boktryckeri, Stockholm, s. 5–8. Gudrun Norstedt har skrivit av 1602 års skatteordning.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=