kapitel7 driva handel med samerna. I lappmarkerna kunde samerna betala sin skatt med olika sorters skinn, men även med fisk, renar, skor eller pengar. Samtidigt som inslaget av skinn minskade framstod efterhand fisket som basnäring i de norra lappmarkerna. På 1500-talet var efterfrågan på pälsverk stor i Europa och bytesvärdet av päls var därför stort jämfört med bytesvärdet av renhud. Pälsjakten var under medeltidens senare del och på 1500-talet ett viktigt näringsfång i Lappmarken.230 År 1548 skedde en övergång till direkt beskattning av samerna i Luleå och Pite lappmarker och år 1550 genomfördes samma reform iTorne lappmark. Skatten drevs alltså inte längre in genom birkarlarna. Dessa fick i stället nöja sig med status som handelsmän, utan någon särskilt gynnad ställning gentemot kronan. Kemi lappmark hamnade vid ungefär samma tid under kronans fogdar.231 Från mitten av 1500-talet skattlades de fisketräsk som utnyttjades i lappmarkerna.232 Det finns därmed detaljerade uppgifter om vilka fiskevatten som användes, vilka personer eller samfälligheter som använde de olika vattnen och hur viktigt fisket var för försörjningen. Där framgår både fiskevatten som nyttjades av lappar och fiskevatten som nyttjades av bönder från kusten. De flesta av böndernas fisketräsk låg öster om det som senare blev lappmarksgränsen. De ligger alltså utanför de områden där samebyar gör gällande att de har Girjasrättigheter.233 Upptecknandet av träskregister och uppbärandet av fiskeskatt var en del av Gustav Vasas näringspolitiska reformprogram. Programmet avsåg att övervaka produktionen och samtidigt öka kronans skatteinkomster i såväl Öster- som Västerbotten. Intresset för fisket hade att göra med flottornas och krigstruppernas underhåll.234 I lappfogden Oluf Nilssons räkenskaper från år 1559 finns en lista över ”Treskenn som Lapperna brukat Hafwa”. Här nämns fisketräsken vid 174 229 Arell, 1977, s. 58. 230 Korpijaakko-Labba, 1994, s. 82 f. 231 Westin, Gunnar och Olofsson, Sven Ingemar, 1962, Övre Norrlands historia D. 1 Tiden till 1600, Norrbottens och Västerbottens läns landsting, Umeå, s. 316 och 317. 232 Begreppet ”träsk” förklaras i avsnitt 6.1.2. 233 Bylund, 1956, s. 33 och Göthe, 1929, s. 4 ff. 234 Korpijaakko-Labba, 1994, s. 83 med hänvisningar i not 44 och Arell, 1977, s. 58.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=