historisk markanvändning i lappland Från mitten av 1500-talet och framåt kan befolkningsutvecklingen i lappmarkerna följas genom skattelängder, och från 1600-talet kan man dessutom se vilka normer som har gällt mellan markanvändare genom att studera domboksprotokoll.227 För bedömningen av rättsliga förhållanden är det oundvikligt att sådant skriftligt källmaterial tillmäts stor betydelse för att utreda rättsskyddet. Däremot kan källmaterialet behöva tolkas med försiktighet; särskilt när det gäller materialets betydelse för motsatsvisa tolkningar. Detta är inte något som specifikt gäller för lappmarksforskningen, utan det är en generell metodfråga. Att det till exempel inte har funnits tvister mellan renskötande samer och nybyggare i något område behöver inte bero på att det saknades konkurrens, utan kan ha flera förklaringar. Kanske ifrågasatte grupperna inte varandras markanvändning, eller så löste de eventuella konkurrensfrågor genom avtal. Deolika forskare som har studerat lappmarkernas historia tolkar ibland det som framkommer i det skriftliga materialet på olika sätt. De gör till exempel olika tolkningar i fråga om vilken typ av skatt som togs ut av samerna och om gränserna mellan lappskattelanden var tydliga eller inte. Däremot är forskarna ytterst sällan oeniga om vilket material som är relevant eller vad som i sak framkommer i handlingarna. Flera publikationer innehåller också en mängd avskrifter och utdrag, vilket ger goda möjligheter för läsaren att själv bilda sig en uppfattning om de slutsatser som dras.228 Kronans anspråk på överhöghet över lappmarkerna utövades genom beskattning av invånarna där. I större delen av lappmarkerna drevs skatten först in av birkarlar, som var handelsmän som hade monopol på att be173 226 Förklaringar av vad som kännetecknar förmögenhetsrätter finns i avsnitten 1.1 och 3.1. 227 Exempel på hur beskattningen kunde se ut på1500-talet finns till exempel i Bergman, Ingela, och Edlund, Lars-Erik,2016, Birkarlar and Sámi – inter-cultural contacts beyond state control: reconsidering the standing of external tradesmen(birkarlar) in medieval Sámi societies,Acta Borealia, vol. 33 nr 1, s. 59 f. För information om antal skattlagda samiska hushåll i de olika lappbyarna finns uppgifter om innehållet i 1695 års jordebok i Holmbäck, 1922, s. 7–22. 228 Avskrifter som även avser lappmarkerna finns dessutom i Valfrid Larssons avskriftssamlingar i Skattefjällsmålet. Beskattning 7.1.1.1
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=