hur tar man reda på om en sameby har girjasrättigheter? vissa geografiska områden (byområden). Byområdena kunde brukas samfällt av bymedlemmarna, eller i vissa mindre uppdelningar av enskilda familjer (föregångare till lappskattelanden) medan andra områden var för samfällt bruk (föregångare till byallmänningar). Ett område för enskilt bruk (eller olika former av samfällt bruk) kunde bestå av enskilda sjöar eller bestämda delar av vattendrag. Det samiska ordet siidakan syfta både på en större gruppering i det samiska samhället – det vill säga den som har likheter med dagens samebyar – och en mindre gruppering av enskilda familjer eller flyttlag. I de större samiska byarna – föregångarna till samebyarna – fanns funktioner för gemensamt beslutsfattande och gemensam rättskipning. Marken i Lappland var alltså i stor utsträckning uppdelad mellan samefamiljer och man skilde, när det gällde till exempel renbetesmarker och fiskevatten, på ”mitt och ditt”.147 De flesta renskötande samer utnyttjade resurser på stora områden, vilket innebar att de levde ett liv som innehöll flyttningar, om än i olika utsträckning. Hur långt de flyttade kunde skilja sig åt i olika delar av Lappland. I fjällområdena kunde flyttningarna vara mycket långa och omfatta tiotals mil, medan familjerna som levde i skogsområdena kunde flytta inom ett par mil i omkrets i sitt eget mer avgränsande landområde. Flyttningarna hade förutbestämda mönster som berodde på bland annat betesförhållanden och tillgång på fisk och vilt. Med de utgångspunkter som nyss har beskrivits om samisk närvaro i Lappland, kan fokus i undersökningen av var det kan finnas Girjasrättigheter, åtminstone i Lappland, läggas på frågan om konkurrerande markanvändning. De andra frågorna i prövningsschemat är enkla att besvara: ja, de samer som har verkat i lappmarkerna har återkommande jagat och fiskat under mycket lång tid – detta har tillsammans med ren119 147 NJA2020 s. 3 p. 176. 5.3.4 Vilken betydelse har den konkurrerande markanvändningen?
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=