kapitel5 ten erkänt monopol på handeln och skatteuppbörden bland samerna i de gamla storsocknarna i Torne, Lule och Pite lappmarker. Att kronan var noga med att ha en fungerade skatteindrivning i Lappland kan förklaras med att detta var en förutsättning för att kunna göra anspråk på överhöghet över territoriet i förhållande till konkurrerande anspråk från andra stater; det vill säga Danmark-Norge och Ryssland.145 Från slutet av 1600-talet och framåt, i Lycksele lappmark ännu något tidigare, noterades samernas enskilda landområden i jordeböckers skattelängder som lappskatteland. Marken i Lappland ansågs länge inte vara odlingsbar. I sådana karga trakter krävdes därför mycket utrymme och förmåga till stor rörlighet för permanent försörjning. De näringar som samerna iLappland levde av – jakt, fiske och renskötsel – ansågs länge vara de enda möjliga försörjningssätten i Lappland. I de pågående tvisterna mellan samebyar och staten ifrågasätter Justitiekanslern utgångspunkten att Lappland i stort sett endast var befolkat av samer från 1500-talet och framåt. Justitiekanslern skriver att domstolarna i Girjasmålet och Renmarkskommittén har utgått från att det var så, vilket enligt Justitiekanslern måste antas ha påverkat de bedömningar som gjorts i fråga om huruvida Girjas samebys hade en på urminnes hävd upparbetad rätt till jakt och fiske. Justitiekanslern anser att domstolarna inte kan ha detta som utgångspunkt i de nu pågående tvisterna.146 Ifrågasättandet tycks framför allt vara grundat i den rapport som har tagits fram av en grupp forskare vidLTUsom har nämnts i kapitel 4. Bland historiker är det en vedertagen uppfattning att den samiska samhällsorganisationen har mycket gamla anor. Samerna var på 1500-talet, sedan lång tid tillbaka, organiserade i grupper som var och en använde 118 Samerna levde i organiserade samhällen 5.3.3.2 145 Danmark-Norge var på den tiden förenade kungariken, och Sverige gränsade i öster mot Ryssland. 146 Justitiekanslerns svaromål i målen mellan samebyarna och staten i Gällivare tingsrätt, mål T433-24 aktbilaga 18, mål T434–24, aktbilaga 18 ochT435–24 aktbilaga 19 samt i Lycksele tingsrätt, mål T353–24 aktbilaga 12.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=