kapitel5 skötseln varit deras främsta försörjningssätt. Naturligtvis har rätten att jaga och fiska varit av stor betydelse för deras försörjning. Att de har upplåtit jakt och fiske till andra framgår entydigt genom all den lappmarksforskning som har bedrivits under 1900-talet. Jo, samernas upplåtelser har godtagits av omgivningen, som har förlitat sig på dem för att själva skaffa sig rätt att jaga och fiska. Andra än renskötande samer har inte upplåtit jakt eller fiske i lappbyarnas områden, möjligen bortsett från på sin egen mark. Den väsentliga frågan är alltså för Lapplands del var det har och inte har funnits konkurrerande markanvändning som kan ha hindrat ett upparbetande av Girjasrättigheter. Den underliggande samiska markanvändningen kan behandlas mer översiktligt. Såvitt avser Jämtlands län behöver den samiska närvaron dock utredas mer noggrant. Högsta domstolen har i Girjasdomen inte gjort några sådana generella uttalanden om Jämtlands län som den gjorde om Lappland. Utredning om Jämtlands län finns framför allt i Skattefjällsmålet. I den digitala kartläggning som har gjorts om Jämtlands län har därför inte bara konkurrerande markanvändning, utan även renskötande samers markanvändning markerats. I kapitel 8, som handlar om Jämtlands och Dalarnas län, behandlas den samiska markanvändningen mer noggrant än i kapitel 7, som handlar om Lappland. När man har konstaterat att det har funnits en kontinuerlig samisk markanvändning i ett område är den centrala frågan vilken omfattning av konkurrens som krävs för att hindra Girjasrättigheter. Svaret på den frågan är osäkert i vissa delar av de undersökta områdena. Man kan med utgångspunkt från Girjasdomen säga att ett visst mått av konkurrens inte är tillräckligt, men hållpunkterna för vilket annat och större mått som skulle vara tillräckligt kan inte anges säkert. Konkurrensen nedanför odlingsgränsen i Lappland och på renbetesfjällen har i några områden varit påtaglig. Nedanför odlingsgränsen och på renbetesfjällen finns också större lokala variationer än ovanför odlingsgränsen. Att det inte har funnits så mycket konkurrens ovanför odlingsgränsen är inte så konstigt – odlingsgränsen drogs där den drogs just för att skydda renbetesmarkerna ovanför den från störningar. En bedömning av rättighetssituationen ne120
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=