hur tar man reda på om en sameby har girjasrättigheter? kommande, och på så sätt ha vissa likheter med skogssamernas halvnomadiserande livsstil. För att bedöma om en sameby i dag har Girjasrättigheter i förhållande till staten krävs det dock inte något ställningstagande till hur befolkningen i Lappland var sammansatt under 1500-, 1600- och 1700-talen, eller till exakt vilka som har vistats där. En sådan bedömning får i stället bygga på vad som är utrett om historisk markanvändning för renskötsel, jakt och fiske på lappskatteland, skattefjäll och i lappbyarna,142 och om det fanns någon konkurrens där om jakt och fiske från nybyggare, kustbönder och andra markanvändare. Det handlar alltså om vilket rättsskydd som då fanns för markanvändningen och hur detta rättsskydd senare kom att utveckla sig. I den här boken betecknas markanvändningen som samisk om marken kan antas ha använts för renskötsel, jakt och fiske av människor som var lappskattelandsinnehavare eller hörde till lappbyarna. Samer har också kunnat nyttja marker i egenskap av att vara nybyggare, men det är inte denna markanvändning som avses här. Dessutom kunde personer som inte var samer köpa lappskatteland och anlägga nybyggen där. Personer som inte var samer kunde också komma överens med lappbyn om att vara med och betala lappbyns skatt, i syfte att få anlägga ett nybygge i lappbyns område.143 Inte heller denna markanvändning avses med begreppet samisk markanvändning. De nybyggare som kom till Lappland med början under 1600-talet slog sig ner på mark som redan användes av renskötande samer. Nybyggare kunde också själva vara samer, som lät insyna ett nybygge på sitt eget lappskatteland.144 De samer som nyttjade skatteland hade sedan lång tid tillbaka betalat skatt till Sverige, antingen direkt till kronan eller till så kallade birkarlar. Birkarlarna hade fram till 1500-talets slut ett av sta117 142 De personer vars markanvändningsrätt grundades i att de hade lappskatteland och skattefjäll eller tillhörde lappbyar var de som träffades av renbeteslagarnas regler. 143 Exempel finns bland annat i Norstedt, Gudrun, 2025, Konkurrerande markanvändning inom Sirges nuvarande byområde ovan odlingsgränsen före 1750, sakkunnigutlåtande i mål T 433-24 Gällivare tingsrätt, aktbilaga 23, s. 16 (nybygget Tjåmotis). 144 En insyning är en förrättning genom vilken en myndighet godkänner att mark ska användas för ett bestämt ändamål.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=