hur tar man reda på om en sameby har girjasrättigheter? gropar och liknande. I målet hade det presenterats en stor mängd sådana arkeologiska underlag. Utredningen gav visserligen ett starkt stöd för att samer hade vistats i området redan i slutet av järnåldern, men den typen av bevis medgav enligt Högsta domstolen inga slutsatser om vilka normer om användningen av mark och vatten som gällde i det samiska samfundet. Det kunde antas att samisk sedvanerätt var vad man använde sig av i lappmarkerna under medeltiden för att reglera sina förhållanden, men hur den sedvanerätten såg ut var inte klarlagt i målet och Högsta domstolen lade därför inte någon vikt vid den.134 I stället lutade sig domstolen på bevisning om hur de rättsliga förhållandena såg ut från mitten av 1500-talet och framåt, när den svenska kungamakten hade övertagit de rättsvårdande funktionerna i Lappland. Högsta domstolen lade endast vikt vid samisk sedvanerätt i den utsträckning som denna också tillmättes vikt i den nationella svenska rätten, det vill säga av häradsrätterna och kronans företrädare i övrigt.135 För det tredje menade Högsta domstolen att det förhållandet att staten i en rättsprocess gör gällande att lappmarkerna är kronans egendom saknar betydelse för frågan om rättigheter genom hävd till jakt och fiske har uppkommit. Att staten har framställt äganderättsanspråk till marken kan alltså inte anses vara en hävdbrytande protest mot marknyttjandet.136 Slutligen spelade det ingen roll för Högsta domstolens bedömning att staten under senare delen av 1700-talet och framåt började ifrågasätta samernas rådighet över sina områden. Att länsstyrelsen började påstå att lappskattelanden var kronojord, och att staten lagstiftade om jakt- och fiskeutövande på oavvittrad mark och kronoallmänningar på så sätt att jakten och fisket gjordes fritt för var man där, innebar inte att samernas jakt- och fiskerättigheter ianspråktogs eller upphörde.137 Inte heller det förhållandet att kolonisationen av Lappland ökade i omfattning efter 1700-talets mitt, och därmed konkurrensen om jakten och fisket, tillmättes någon betydelse av Högsta domstolen i fråga om redan befintliga rättigheter. 113 134 NJA2020 s. 3 p. 168–171. 135 NJA2020 s. 3 p. 191. 136 NJA2020 s. 3 p. 203 och 204. 137 NJA2020 s. 3 p. 217.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=