RB 73

jura novit curia 164 Den akademiska jurisdiktionen utgjorde ett av de många fora som existerade inom ramen för det korporativt ordnade samhället. Från kommitténs synpunkt sett utgjorde universitetens domstolar dock bara ännu en av de specialdomstolar som måste avskaffas om medborgarna skulle kunna garanteras en institutionell likabehandling. Eftersom domarkåren vid universiteten bestod av lekmän i form av universitetslärare kom också, helt naturligt, frågan om lämpligheten i lekmannadomstolar att dras in i debatten. Likaså kom kommittén att ta sig an just frågan om relationen mellan lekmän och juristdomare. I Uppsala konkurrerade stadens rätt att vid rådhusrätten döma över sina invånare i olika civila och kriminella frågor med universitetets domsrätt över anställda och studenter.696 Svårigheter uppstod när det gällde att dra gränsen mellan de olika jurisdiktionerna och att motivera varför medborgarna beroende på anställning skulle bedömas av olika domstolar i dessa typer av mål.697 Det var alltså i första hand universitetets kompetens i tvistemålen och brottmålen som borde överföras till stadens domvärjo. Enligt utredarna gick det inte att finna någon praktisk anledning till att denna typ av mål inte borde behandlas av stadens domstolar, där verklig juridisk kompetens fanns att tillgå. Universitetet kunde heller inte tillämpa lagen annorlunda än stadens domare. Också av denna anledning var den akademiska jurisdiktionen överflödig.698 I de fall målet, av en eller annan anledning, inte kunde prövas vid universitetet, eller domen skulle överprövas skulle denna prövning redan enligt de gällande reglerna ske vid Svea hovrätt.699 Helt skiljt från det civila samhället i övrigt var universitetet alltså inte, trots den egna jurisdiktionen. Detta talade också för att den kunde avskaffas. Hanteringen av personalfrågor och rena disciplinärenden skulle dock även fortsättningsvis utföras av universitetet självt, utan det omgivande samhällets inblandning.700 695 Handlingar, s. 50. 696 En lång beskrivning rörande utvecklingen av Uppsala universitets jurisdiktion kan läsas i universitetets eget remissvar. Se Handlingar s. 7 ff. Se även Peterson & Sandström, Kloster eller bordell?, s. 17 och Sandström, Ein Mädchen für alles?, s. 535 f. 697 Handlingar, s. 3 och 52, Sandström, a.a., s. 534. 698 Handlingar, s. 51 ff. 699 1615 års Rättegångsstadga, artikel 20. Se Schmedemann, Lagsamling, s. 156. Se också Handlingar, s. 11 f. 700 Se Handlingar, s. 51. stånd eller andre tillfälligheter; och Lagskipningen har all den kraft, som fordras, för att göra detta skydd allmänt gällande.”695

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=