RB 7

LXXX regeringsmakten i Sverige. Så var fallet endast till den 30 november 1363, då borgmästare och råd i Stockholm avlade trohetsed till tronpretendenten Albrekt av Mecklenburg och erkände honom som sin rätte herre.*' Det torde vara uteslutet, att Albrekt och hans råd skulle ansett en lagbok som giltig, vilken Magnus Eriksson utgivit under den följande halvårslånga striden. Redan den 15 februari 13 64 kallar sig Albrekt för Svearnas och Götarnas konung,'*^ och när slutligen förlikning ingicks —i juli 13 64 —var Magnus Erikssons ställning så svag, att han fick behålla endast Västergötland och (troligen) Värmland och Dalsland, och även detta blott för sin livstid.'” Undersökningen har alltså fört till att arbetet inom kommissionen på MESt måste ha avslutats under en period, som räcker från 13 50 till 30 november 1363. Den period, inom vilken lagen satmolikt har författats, är kortare. 3. Den period, inomvilken MESt sannolikt har författats Redan under den tid, då landslagen författades eller låg färdig men ännu icke antagits i någon lagsaga,*” kunna diskussioner ha ägt Stockholms borgmästares och rådmäns öppna brev härom senast tryckt i SD 8 s. 420. På samma och följande sidor av diplomatariet finns även en kritisk sammanställning av de skiftande uppgifterna om tronskiftet. SD 8 s. 446, jfr även s. 443—445. Brevet är utfärdat i Uppsala, som alltså då tillhörde det område, som konung Albrekt behärskade. Om förlikningen senast SD 8 s. 543 f. Brevet av den 7 februari 1365 visar genom orden »mycket käre morbror» att förlikningen då ännu varade. Som tillägg till de upplysningar om utvecklingen, som givits i det föregående, torde böra nämnas att förlikningen bröts av Magnus Eriksson och Håkan Magnusson i februari 1365, medan Albrekt vistades i Finland (han utfärdar den 26 februari ett brev frän sitt läger vid Äbo; brevet senast tryckt i SD 8 s. 638 ff). Magnus’ och Håkans styrkor blevo emellertid den 3 mars 1365 slagna vid Gata skog i närheten av Enköping; Magnus Eriksson togs tillfånga och fick sedan sitta i fängelse pä Stockholms slott till i augusti 1371, då ett fördrag slöts om hans frigivande mot en stor lösepenning. Det saknar ej sitt intresse att Albrekt ungefär samtidigt med frigivningen i två brev den 10 augusti 1371 på nytt kallar honom sin mycket käre morbror. (Åbo domkyrkas svartbok nr 216 och 217). Såsom angivits i »Magnus Erikssons landslag i nusvensk tolkning» (s. XXXI) är det tänkbart, att MEL varit utarbetad långt före 1 3 52 (för detta är har man det första beviset pä att den har använts). Om lagen hade blivit färdig redan 1347, som är det första möjliga årtalet, eller kort därefter, skulle den legat oanvänd i flera år, innan den togs i 77 är känd blott genom tendentiösa berättande källor, se som

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=