RB 7

LXX känner dem, obetydliga och få, och så kan också ha varit fallet med de rättsregler, som vid sidan av privilegiestadgandena gällde i staden. Man vet däremot att Bj, hur torftig den än måste ha framstått, sedan man fått MESt att jämföra den med, innehöll många viktiga bestämmelser av civil- och straffrättslig art och om bevisning vid rättegång.^'’ Man vet vidare att Bj ansågs äga det värdet, att den, trots sitt ringa omfång och sin karaktär av en rättsordning för Stockholm, under förra hälften av 1300-talet infördes i Lödöse och minst två andra svenska städer.^' Det är då icke egendomligt, att även Jönköpingsborna velat tillämpa den. Det fanns även ett särskilt skäl för införandet av Bj i Jönköping. Den 29 april 13 38 förordnade Magnus Eriksson att invånarna i Jönköping icke skulle behöva erlägga annan tull för de varor, de förde från eller till Söderköping och Lödöse, än dessa städers invånare själva erlade.^'^ Lödöse var tydligen en av Jönköpings hamnstäder, förbindelserna mellan Jönköping och Lödöse voro alltså relativt livliga, och det kunde då vara av vikt att de två städerna hade samma rättsregler. Till slut torde även den uppfattningen böra utrangeras ur debatten, att Magnus Eriksson icke har kunnat giva Jönköpingsborna rätt att begagna Bj, enär man höll på med, eller hade planer på, att utarbeta en lag, som skulle ersätta den. Det är okänt, när tanken väcktes att man skulle utarbeta en dylik lag. Det kan ha varit flera år efter 1349. Det finns emellertid bestämmelser i själva brevet, från vilka man kan sluta sig till huruvida brevet är skrivet före eller efter tillkomsten av MESt. Fråga är om brevets bestämmelser om skiit och mot handel på landsbygden. Av vikt är därvid det sätt, på vilket brevet ställer dessa bestämmelser i relation till den bycrrkcnett, under vilken Jönköpingsborna skulle lyda. Som redan framhållits av Kumlien,^” ger 1349 års brev vid handen att erläggande av skaf och förbud mot handel på landsbygden äro ämnen, som icke avhandlades i Stockholms bycvrkcrcrtty när '** I hithörande frågor se även G. Bolin a.a. s. 319 not 1. Se Jan Liedgren »Ett nyfunnet fragment av en Bjarköarätt» i Språkvetenskapliga sällskapets i Uppsala förhandlingar jan. 1937— dec. 1939 (Uppsala universitets årsskrift 193 9 bd 2). Man följde det tyska bruket att förläna en stad rätt att begagna en förebildlig rättsordning, som utbildats i en annan stad. Se t.ex. Schröder—von Kunssbcrg, a.a. s. 741 ff. SD 4 s. 399. ■*3 A. a. s. 460 ff.

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=